Under de tidiga skolåren utvecklar barn en allt bättre förmåga att förstå sig själva och andra människor. Detta bidrar till att öka deras sociala kompetens och underlättar umgänget med andra.

Barnet kan på ett bättre sätt än tidigare leva sig in andra människors situation och uppleva empati.

Min forskning handlar om att beskriva och förstå dessa processer. Jag har utvecklat en teoretisk modell över faktorer som bestämmer barns tankar i empativäckande situationer.

Utifrån den undersöker jag vad som kan få en del barn att med tiden sluta engagera sig i andras problem.

Ökad social förståelse

Den förbättrade förståelsen av självet och andra under de tidiga skolåren har även konsekvenser för barnets förmåga till självreglering. Med ökad social förståelse blir det lättare för barn att reglera sina känslor och impulser med hjälp av tankar och uppmärksamhet.

I en nyligen genomförd studie visar vi hur en ökad social förståelse hjälper barn att styra sina känslomässiga reaktioner och på ett effektivt sätt lugna ner sig när så behövs.

Känslomässigt stöd i puberteten

Jag studerar även psykisk hälsa och välbefinnande hos barn. Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar är ett allt större problem och det krävs en bättre förståelse för dess orsaker.

I ett aktuellt forskningsprojekt studerar vi hur problem som oro, dåligt självförtroende och tillbakadragenhet utvecklas när barn går in i puberteten. Som en del i detta undersöker vi deras tankar kring sina föräldrars tillgänglighet som känslomässigt stöd.

Vi intervjuar även föräldrarna för att få deras bild av de egna barnens behov. Tidigare forskning kring föräldraskap har visat hur förmågan att fungera som ett känslomässigt stöd för sina barn kan påverkas av hur man som förälder minns erfarenheter från den egna uppväxten.

Text: Hans Bengtsson

Från broschyren ”Professorsinstallation 15 oktober 2010″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.