Hälsosam nordisk kost kan förbättra blodfetterna och därmed minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. Det visar en studie som Lunds universitet deltagit i. Dessutom minskade halten av en så kallad inflammationsfaktor som är förknippad med förstadiet till diabetes.
– De försökspersoner som åt en bra nordisk kost fick lägre nivåer av skadligt LDL-kolesterol och högre nivåer på det ”goda” HDL-kolesterolet än personerna i kontrollgruppen. Mängden av skadliga fettpartiklar i blodet minskade också, säger Lieselotte Cloetens på Enheten för biomedicinsk nutrition i Lund.
Avdelningen har varit en av 11 deltagare i en studie kallad SYSDIET, finansierad av Nordiska Ministerrådets forskningsenhet Nordforsk. Enheten för diabetesstudier vid SUS i Lund och dess ledare Mona Landin-Olsson har också deltagit i studien.
Sund nordisk kost
Det forskarna kallat för en ”sund nordisk kost” innehöll mycket närproducerad frukt, bär, grönsaker, rotfrukter, baljväxter och kål. Nötter, vilt, fågel och fisk ingick också, liksom fullkornsprodukter, rapsolja och fettsnåla mjölkprodukter.
Kontrollgruppen, som skulle äta som nordbor gör mest, åt däremot smör i stället för rapsolja samt mindre mängder frukt och grönt, och hade inga regler som begränsande intaget av rött kött, vitt bröd eller söta drycker.
Metabola syndromet
Deltagarna i studien var i genomsnitt 55 år gamla och hade tecken på det s k metabola syndromet, ett förstadium till diabetes (övervikt, högt blodtryck och ett dåligt blodfettsmönster). Alla fick en stor del av maten i sin kost gratis som ersättning för sitt deltagande i studien, som varade sex månader. Vid början av studien var det 100 personer både i försöksgruppen och i kontrollgruppen. Vid dess slut fanns det 96 personer i den hälsosamt ätande försöksgruppen, men bara 70 personer i kontrollgruppen.
– Vi fick en del avhopp från kontrollgruppen. Det var framför allt kvinnor som gått in i studien för att få bättre hälsa, men blev besvikna när de fann att de lottats till kontrollgruppen som inte skulle äta lika nyttigt, säger Lieselotte Cloetens. Hon menar ändå att deltagandet varit tillräckligt för att resultaten kan räknas som värdefulla.
Frukt, grönt och fisk ingår idag i alla dieter som framförs som hälsosamma. Det finns dock vissa skillnader mellan den sunda nordiska kosten och andra kostmönster som anses nyttiga, som Medelhavskosten. Denna innehåller t.ex. mindre bär, använder olivolja i stället för rapsolja, och rödvin ingår. ”Stenålderskosten” liknar den goda nordiska kosten genom att båda innehåller mycket nötter och vilt, men stenålderskosten innehåller inga sädes- eller mjölkprodukter alls. Den goda nordiska kosten är också ett mer realistiskt alternativ.
Nästa studie fokuserar på vikten
Medan den nyttiga nordiska kosten förbättrade försökspersonernas blodfetter, liksom värdet på inflammationsfaktorn IL-Ra, så påverkade den inte deras vikt eftersom man inte försökte få försökspersonerna att minska sitt energiintag. Därför ska lundaforskarnas nästa studie fokusera på vikten.
– De som blir försökspersoner i denna studie ska få bantningsdrycker att dricka under två månader. Förhoppningsvis går de då ner i vikt. Sedan vill vi se om det blir lättare för dem att behålla sin nya, lägre vikt med bra nordisk kost än med normal kost. Problemet för de flesta bantare är ju att hålla den lägre vikten och inte snabbt gå upp i vikt igen efter en bantningsomgång, säger Lieselotte Cloetens.
Text: INGELA BJÖRCK
Foto: Roger Lundholm
Artikeln är tidigare publicerad i Nyhetsbrev för massmedia, nr 3, 2013