Kostnaden för anpassning av bostäder ligger i dag kring 1 miljard kronor per år i Sverige.

Skulle pengarna kunna användas effektivare om mer tid lades på att kartlägga behovet hos de människor som söker bostadsanpassningsbidrag?

Det ska Carlos Chiatti, italiensk gästforskare vid CASE, ta reda på.

Carlos Chiatti beskriver sig som en ordinär italienare som gillar fotboll, att laga mat och gå på restaurang. Men för tillfället är det svårt att komponera några rätter hemmavid.

– Min flickvän Cristina och jag håller på att renovera vårt hus så vi river väggar, målar om och håller på att installera ett nytt kök, berättar Carlos Chiatti.

Miljöombyte ger perspektiv

Han är ekonom i botten och anställd som forskningsansvarig projektledare vid INRCA (National Institute of Health and Science on Aging) i Ancona, Italien. Sedan maj 2012 är han även gästforskare vid CASE.

En handfull gånger om året reser han därför till Lund och stannar ungefär en vecka vid varje tillfälle. Resorna till Lund ser han inte som någon belastning, snarare tvärtom. Miljöombytet ger perspektiv på arbetet i Italien och en möjlighet att pusta ut nu med all renovering på hemmaplan. Men det är inte frågan om några lata dagar.

–När jag är här är livet väldigt enkelt eftersom jag bara har mitt arbete att tänka på och allt är så välorganiserat i Sverige. Bara det att ha en restaurang på arbetsplatsen, kaffemaskinen alldeles intill, alla kommer i tid till mötena, bussar och tåg är effektiva. När jag kommer hit en vecka känns det som de två, dagarna varar dubbelt så länge, säger Carlos Chiatti.

Vill påverka framtida policy

Det huvudsakliga projektet är ”Housing Adaptations and Mobility Devices – Evaluation of a New Practice Strategy” där Carlos Chiatti håller i den hälsoekonomiska delen av projektet.

Målet är att räkna ut kostnadseffektiviteten vid bostadsanpassningar ur ett hälsoperspektiv. Vilket i förlängningen ska kunna bidra till att påverka den framtida, svenska policyn för bostadsanpassningar och andra interventioner i hemmet.

– Kostnaden för bostadsanpassningar i Sverige hamnar över 100 miljoner euro och det är viktigt att kunna visa vilken valuta samhället får för pengarna, både när det gäller hälsoeffekter och sociala effekter, säger Carlos Chiatti.

Mer mångdimensionell modell

Projektet leds av docent Agneta Malmgren Fänge som testar en ny modell för att bedöma människors behov av bostadsanpassningar. Modellen är mer mångdimensionell än tidigare arbetssätt vilket förmodas göra den mer effektiv.

– Det nya arbetssättet kommer att kosta mer i form av tid och arbetskraft men hypotesen är att bedömningen av behoven kommer att bli mer exakt. Därmed kan bostadsanpassningen skräddarsys och bättre svara mot behoven. Det ska borga för ett långsiktigt stöd som underlättar för personen att bo kvar hemma, där nya anpassningar inte ska behövas stup i kvarten, förklarar Carlos Chiatti.

För att hitta bästa praxis ska kostnaden för det nya och traditionella arbetssättet ställas i relation till de sociala och hälsomässiga vinsterna. Inom ett år räknar Carlos Chiatti med att kunna redovisa de första resultaten.

Ska översätta Housing Enabler

Ett annat projekt som han är involverad i vid CASE är att översätta Housing Enabler (HE) till italienska förhållanden. HE är ett fullskaligt instrument för att bedöma tillgänglighetsproblematiken för enskilda individer i specifika hemmiljöer.

– Jag ska se om Housing Enabler kan användas effektivt i Italien men då måste instrumentet översättas till den italienska kontexten med annorlunda hus och annorlunda service. I Italien är inte heller arbetsterapi en etablerad disciplin utan där arbetar vi med sjuksköterskor och socialarbetare, berättar Carlos Chiatti.

I Italien medverkar han i flera nationella projekt, bland annat det så kallade UPTECH-projektet som testar olika interventioner för personer med demens.

Text: ERIK SKOGH

Nyhet från CASE, Centre for Ageing and Supportive Environments, Lunds universitet, 14 maj 2013