Träd som skuggar och ger lä när du väntar på bussen. Bänkar att sitta på. En förtätad stadskärna som ger korta avstånd till dina dagliga inköp. Gröna stråk på din väg dit, där du kan fika eller leka med dina barn när arbetsdagen är slut. Arbete? Ja, om du orkar och hänger med i det allt hårdare tempot.

Att förebygga sjukdomar kan handla om stadsplanering och arbetsmiljö. Det handlar om kunskap och om att göra personliga val som gynnar din hälsa. Men det är också en fråga om jämlikhet. Forskarnas uppgift är att göra alternativen tydliga.

Vi lät överläkaren och docenten i arbets- och miljömedicin Maria Albin och professor emeritus i socialmedicin Sven-Olof Isacsson reda ut begreppen under några olika rubriker. Maria Albin är verksam på Universitetssjukhuset i Lund och Lunds universitet, Sven-Olof Isacsson vid Lunds universitet och Universitetssjukhuset MAS.

OM ARBETE

– Allt fler riskerar att slås ut från arbetslivet. I dag drabbar det också tjänstemän på mellannivå som fungerar väl, men som är sårbara. Vad ska jag leverera? Med vem? Hur mycket? Framtidens arbetsgivare måste vara mer öppna för den enskilde medarbetarens särskilda önskemål och förutsättningar, säger Maria Albin, överläkare vid Arbets- och miljömedicin och docent vid Lunds universitet.

Arbetet är avgörande för familjens välstånd, liksom för samhällets. Tre procent av bruttonationalprodukten, motsvarande 90–100 miljarder kronor, faller bort på grund av arbetsrelaterad ohälsa.

OM JÄMLIKHET

Frågan om hälsa är också en klassfråga.

– Vi vet från många olika studier att lågavlönade och lågutbildade inte lever lika länge som de välutbildade och högavlönade, säger Sven-Olof Isacsson.

I rikare delar av Kina och Indien är medellivslängden jämförbar med västvärldens, medan den är som lägst i andra, fattigare delar. Även i Skåne  finns det betydande skillnader mellan välmående och mindre välmående områden.

Det handlar även om status. En av de mer udda studierna beskriver livslängden på samtliga vinnare vid Oscarsgalan från 1930 och framåt. De som vann statyetten hade en i snitt fyra år längre livslängd än de som enbart blev nominerade.

OM YTTRE MILJÖ

Psykosociala omständigheter är emellertid påverkbara.

– Samhället måste planera för välbefinnande.

Den sociala ingenjörskonsten har hånats, men studier i bland annat England visar att livskvaliteten förstärks för utsatta grupper när den yttre miljön förbättras. Det handlar ofta om väldigt grundläggande behov, säger Maria Albin.

Tillgången till trygga miljöer och nyttig mat i lagom mängd förlänger livet.

– Men i dag simmar vi i ett hav av kalorier, säger Sven-Olof Isacsson.

OM KOST

Ett kilo magert oxkött kostar fyra gånger mer än ett kilo fett smör. Den hälsomedvetne konsumenten äter fet fisk som är rikt på omega 3. Andra stoppar i sig omega 3-kapslar av varierande kvalitet och pris.

– Svenska folket köper kosttillskott för fem miljarder kronor om året. Det är lika mycket som man lägger ned på egenavgifter till receptbelagd medicin, påpekar Isacsson.

OM VETENSKAP

För någon tid sedan gick Sven-Olof Isacsson igenom några hundra av de mer än 1.175 artiklar om omega 3 som publicerats i vetenskapliga tidskrifter under bara de närmast föregående fjorton månaderna. Han fann visst stöd för effekt på lindrig depression, ADHD, hjärtrytmrubbningar och inflammation.

– Det ser ju rätt bra ut, men ännu finns inga övertygande bevis om effekterna på alla de tillstånd som beskrivs. Men det säljer oerhört bra och marknadsföringen är massiv.

OM LIVSSTIL

Samtidigt har andelen personer som dör en för tidig död i hjärtsjukdom minskat. Medicinska framsteg står för en del av framgången. Men främst handlar det om förändringar av livsstilen.

– Att allt färre drabbas av hjärtinfarkt i yngre år har att göra med minskad rökning och bättre koll på blodfetter och blodtryck, säger Isacsson.

OM KUNSKAP

Kunskap är basen för folkhälsa. Välstånd underlättar, men är inte alltid ett villkor.

– Se på Kuba! Här har man prioriterat hälso- och sjukvård och medellivslängden är bland den högsta i världen. Det visar att frågan om folkhälsa också är en social, ideologisk och kulturell fråga – oavsett vad man anser om regimen i övrigt, säger Sven-Olof Isacsson.

Samhället sätter normen och normen måste ständigt omprövas.

OM FORSKNINGSARBETE

– Forskningens uppgift är att leverera fakta. Dessa kan ge underlag till gränsvärden i arbetet, användas vid kontroller och uppföljningar, och till att inspirera företag att bli bäst i branschen. Det går att påverka chefskultur och produktionsvillkor, framhåller Maria Albin.

Och för forskningens del handlar det om det kontrakt den har med samhället: att bidra till att människor kan lägga friska år till livet utifrån egna individuella val i en omgivning där sådana val är möjliga.

OM SJUKVÅRD

– Vi studerar verkligheten och drar våra slutsatser.

Enligt lag är sjukvården skyldig att arbeta förebyggande.

Och i den dagliga praktiken möter läkaren allt fler pålästa patienter. Även om kunskaperna ökar är det inte helt lätt att veta vad som är tillförlitligt i det massiva utbud om hälsa som finns i olika medier, säger Sven-Olof Isacsson.

PER LÄNGBY

Artikeln har tidigare varit publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009.

Bildtext:

God hälsa handlar om egna val, yttre miljö och jämlikhet. Men också om kunskap och en försörjning under rimliga villkor.

– Forskningen ska göra alternativen tydliga och sjukvården måste satsa mer på det förebyggande arbetet, säger Sven-Olof Isacsson och Maria Albin.

Foto: Roger Lundholm