Bristande blodförsörjning i hjärnan ligger bakom en av våra vanligaste demensformer – vaskulär demens. Exakt hur en störd blodförsörjning orsakar demens är inte känt. Man vet inte heller i vilken grad sådana störningar kan orsaka kärlnybildning, som är ett försök av hjärnan att återställa blodflödet. Genom att undersöka en tidigare outforskad typ av blodkärlsförändring i hjärnan, kallad hallon, försöker vi lära oss mer om detta. Vårt mål är att kunna använda kunskaper om hjärnans hallon för att minska risken att drabbas av demens.
Henric Ek Olofsson är doktorand vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Här berättar han själv om sin forskning.
Att inte längre kunna betala räkningar, köra bil eller handla. Att tappa intresse för familj, vänner och fritidsintressen. Att inte längre komma ihåg namn och händelser, samtidigt som kroppen blir stelare och svårare att styra. Detta är möjliga konsekvenser av vaskulär demens, en av våra vanligaste demensformer. Nästan 40 000 svenskar uppskattas lida av sjukdomen, och den tros bli vanligare i takt med att vi lever allt längre.
Vaskulär demens orsakas av bristande blodförsörjning i hjärnan. Det kan inträffa när en blodpropp täpper till ett blodkärl. Då uppstår stroke. En annan, mindre känd, typ av bristande blodförsörjning är när flödet i ett blodkärl blir för lågt. Det tros kunna uppstå dels genom att blodkärlen blir trängre på grund av kärlsjukdom, dels genom lågt blodtryck orsakat av annan sjukdom. Kombinationen av trånga kärl och lågt blodtryck skulle kunna vara extra skadlig.
Nya blodkärl – ett försök att återställa flödet
När blodflödet till hjärnan sjunker kan hjärnan svara genom att bilda fler blodkärl i ett försök att återställa flödet. Detta skulle kunna vara gynnsamt, men faktiskt också skadligt, exempelvis om de nya blodkärlen läcker.
Det är här hallonen kommer in i bilden. Hallon syftar här på en blodkärlsförändring i hjärnan som består av flera mycket små blodkärl. Den är mindre än en tiondels millimeter i diameter, och kan endast ses i mikroskop. När man granskar förändringen i mikroskop ger de tätt packade kärlen upphov till ett hallonliknande utseende.
Vår forskargrupp upptäckte dessa hallon i samband med att vi genomförde hjärnobduktioner. Sådana genomförs på vissa avlidna patienter för att fastställa diagnos när patienten lidit av en hjärnsjukdom. Vi har sett att det finns stora variationer i hur vanliga hallon är i olika hjärnor. Det gör att vi misstänker att de bildas av något som förekommer i vissa hjärnor, men inte i andra.
Hallon vanligare vid vaskulär demens
I vår forskning så här långt, har vi visat att hallon är vanligare hos patienter som lidit av just vaskulär demens, samt hos patienter som haft åderförkalkning i hjärnans stora blodkärl. Detta kan tyda på att hallonen är en form av kärlnybildning som orsakas av lågt blodflöde till hjärnan. Till skillnad från vanliga hallon som behöver vätska och näring, skulle man alltså kunna säga att hjärnans hallon uppstår på grund av brist på detta. Vi vill utreda detta vidare, bland annat genom att undersöka hallonens egenskaper med hjälp av olika vävnadsfärgningar (immunohistokemi) för att se om hallonens blodkärl skiljer sig från vanliga blodkärl.
Genom att lära oss mer om dessa hallon hoppas vi ta reda på om de kan användas som en markör som signalerar att hjärnan utsatts för lågt blodflöde. I så fall kan man, genom att mäta hallonförekomsten och sätta den i relation till andra fynd, öka kunskaperna om orsakerna till lågt blodflöde i hjärnan. På längre sikt skulle sådana kunskaper kunna användas för att minska risken att utveckla vaskulär demens.
Text: HENRIC EK OLOFSSON
Ovanstående artikel bygger på följande vetenskapliga publikationer
