Stamcellsforskningen kom i ropet för tiotalet år sen och man hade då stora förhoppningar om den nya tekniken inom områden som hjärtsjukdomar, neurologi och diabetes.

Det har dock visat sig att den här typen av cellterapi har tagit längre tid att utveckla än man då trodde. I dag är det än så länge bara transplantationer av blodstamceller som görs rutinmässigt inom vården.

Gunnar Juliusson har under många år arbetat både som läkare och forskare med transplantationer av blodstamceller. En sådan transplantation görs i första hand hos patienter med olika former av blodcancer som inte har kunnat behandlas på något annat sätt.

Byta ut blodceller

Genom att slå ut hela patientens system av blodceller och sedan ersätta detta med blodstamceller från en frisk donator kan man skapa nya friska blodceller hos patienten. Med en sådan transplantation byts även immunsystemets celler ut.

– I dag kan vi transplantera fler äldre och sjukare patienter än tidigare, berättar Gunnar Juliusson.

Den forskning som han och hans kollegor bedriver handlar mycket om att optimera metoderna för transplantationer utifrån patientens förutsättningar som sjukdomstillstånd, ålder och så vidare.

– En mycket viktig del är att optimera immunsystemet för att behålla kroppens försvar mot tumörceller och infektioner samtidigt som de negativa immuneffekterna mot egna organ minimeras, säger Gunnar Juliusson.

Internationella donationsregister

En tredjedel av alla donatorer kommer från syskon eftersom det är där man kan hitta en givare som är så lika patienten som möjligt.

Övriga donatorer hittar man framför allt i de internationella register som finns med ungefär 13 miljoner möjliga givare. En utvärdering i dessa register kan ta upp till ett halvår eftersom det är många kompletterande undersökningar som måste göras för att hitta den bästa möjliga donatorn.

Utvecklad teknik

– Vi har också genom vår forskning lyckats ta fram metoder som gör det möjligt att använda fler donatorer, säger Gunnar Juliusson. Här i Lund kan vi i en del fall använda blodstamceller från släktingar eller andra donatorer även om inte matchningen är helt perfekt.  Vi är ett av de sjukhus i världen som har arbetat mest med att utveckla denna teknik.

I dag är det relativt enkelt att donera blodstamceller från benmärgen, menar Gunnar Juliusson. Givaren får ett läkemedel som är identiskt med det hormon som aktiveras i kroppen vid en infektion och som ökar mängden av de vita blodkropparna.  Då lämnar också de stamceller som kan bilda nya blodceller benmärgen och kommer ut i blodet.

– Med hjälp av särskild utrustning på vår Blodcentral kan vi sedan sortera ut de blodstamceller vi behöver inför transplantationen medan de röda blodkropparna återförs till givaren igen.

På Skånes universitetssjukhus Lund håller nu två nya renrum att byggas på Blodcentralen för att man bland annat ska kunna utveckla bättre metoder för att rena och föröka stamceller innan en transplantation.

NINA HULT
juni 2009