– De nya teknikerna för konstgjord befruktning är fantastiska. De ger oss möjlighet att hjälpa människor som vi för 20 till 25 år sedan aldrig kunde drömma om att de skulle kunna bli föräldrar. Samtidigt är frågorna om vilka möjligheter de nya teknikerna till provrörsbefruktning ger oss många. Teknik och etik går hand i hand.
Aleksander Giwercman är professor vid Lunds universitet och klinikchef vid Reproduktionsmedicinskt Centrum i Malmö. I sitt arbete möter han dagligen kvinnor och män som har svårt att få barn.
Orsakerna kan vara många. Ibland kan man hitta genetiska defekter, ibland kan det vara livsstilen som är orsak eller kanske miljögifter i vår omgivning. Men i de flesta fall vet man inte orsaken.
Se en film som kort introducerar Forskningens dag 2012. Den är ca 4 minuter lång. De forskare som du möter i filmen kan du läsa mer om i artiklar från det senaste numret av Aktuellt om vetenskap & hälsa – och se i filmer och föreläsningar från Forskningens dag 2012.
Finns det risker?
Aleksander Giwercman berättar att visst frågar de blivande föräldrarna då och då om det finns risker med konstgjord befruktning, men långt ifrån alla. Önskan om ett eget barn är så stark att föräldrarna är beredda att gå väldigt långt för det.
– Om jag till exempel har dåliga spermier, betyder det att barnet föds med genetiska defekter? Vi kan ju aldrig lämna några garantier, men under de trettio år som tekniken har funnits har vi än så länge inte sett så stora risker med provrörsbefruktning. Medfödda missbildningar är mycket ovanliga och provrörsbarnen har endast en lätt ökad risk.
Teknikutvecklingen på området är snabb
Det första provrörsbarnet föddes 1978 och 1992 kom man på hur spermier kunde injiceras i ägg. Under senare år har allt fler gener kartlagts i vår arvsmassa, och förståelsen för vad som händer när ett ägg befruktas har lett till genombrott för exempelvis stamcellsforskningen.
– Mycket händer i fosterlivet. Vi förstår mer och mer om hur de första fosterveckorna spelar en roll för det som händer senare i livet. Då läggs förmodligen grunden för många sjukdomar som t.ex. cancer, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.
Välja bort eller välja barn?
Aleksander Giwercman menar att teknikutvecklingen är så snabb nu att det inte ligger långt borta att man skulle kunna använda tekniken inte bara för att förebygga sjukdom, utan också för att välja egenskaper hos sitt barn.
– Vad kommer att vara accepterat i framtiden? Gränserna flyttas framåt hela tiden, och det har hänt så mycket inom det här området. Att reproducera oss är centralt i vårt liv. Det är inte konstigt att det här är frågor som leder till enormt mycket lidande, politiska diskussioner och etiska frågeställningar. Men det öppnar också upp för otroliga möjligheter att lära oss om livet.
Text: NINA NORDH
