Vid bukaortaaneurysm vidgar sig stora kroppspulsådern vilket i längden kan leda till att ådern spricker med akut fara för livet.  Normalt behandlas detta genom att en  protes förs in via ljumskkärlen men metoden passar inte alla. Ny forskning har utvärderat riskerna vid alternativ operation då specialproteser har använt.

Bukaortaaneurysm behandlas allt mer sällan med öppen kirurgi. Istället används endovaskulär behandling vilket innebär att en protes förs in via ljumskkärlen. En begränsning med behandlingsformen har varit att inte alla patienter har rätt anatomi för ingreppet.

Specialprotes av FEVAR-typ (fenestrerad endovaskulär behandling) med öppningar för flödet till och från njurarna (de bruna ovalerna).

SUS störst i Norden

Skånes universitetssjukhus i Malmö är ledande i Sverige och störst i Norden på behandling med specialbyggda proteser som fungerar även på patienter där den normala metoden är olämplig. Metoden är relativt ny, och operationen är mer komplicerad än vid standardproteser. Totalt behandlades 154 patienter med specialproteserna i Malmö 2002-2011.

Thórarinn Kristmundsson, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, har undersökt riskerna vid operation. Resultaten visar att metoden med specialproteser lämpar sig väl för bukaortaaneurysm. När operationerna i Malmö utvärderades visade sig dödligheten vara låg – 2,1 procent – och den har minskat stadigt i takt med ökad erfarenhet.

Viktigt förutspå svårighetsgraden

Men eftersom det är ett avancerat ingrepp är komplikationer vanligt. I en av delstudierna bedöms därför om ett existerande poängsystem över patientens anatomi kan användas. Syftet skulle vara att underlätta för läkarna att förutspå svårighetsgraden på operationen. Enligt slutsatserna skulle systemet kunna tas i bruk efter viss vidareutveckling.

Korrekta uppgifter

Avhandlingen pekar också på  mätvärdesskillnader i de metoder som hälso- och sjukvården använder för att kontrollera utvidgningen på kroppspulsådern. Eftersom mätvärdet kan vara avgörande för om patientens ska opereras eller ej, är det viktigt att läkaren har korrekta uppgifter.

För en lyckad operation behöver läkaren även veta hur bäckenkärlen är beskaffade. I en annan delstudie undersöktes därför möjligheten att via datortomografi skapa trovärdiga bilder av bäckenkärlen. Inom ramen för studien utvecklades en variant för detta.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Foto: Privat

Artikeln är tidigare publicerad som pressmeddelande från Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, 21 maj 2012