Forskare vid Lunds universitet har i en befolkningsstudie gjord tillsammans med kollegor från Örebro universitet undersökt effekterna av elbehandling under graviditet. Av de kvinnor som fick elbehandling under graviditeten var drygt 74 procent symtomförbättrade efter behandlingen. Inga biverkningar vad gäller graviditeten kunde direkt kopplas till elbehandling.
Varje år genomgår ungefär 4 000 personer elbehandling, ECT, en behandlingsmetod som visat sig effektiv för flera allvarliga psykiatriska tillstånd. Den används när andra behandlingsalternativ inte har fungerat, särskilt i fall av svår depression med suicidalitet och/eller psykos. Upp till 16 procent av alla gravida drabbas av sådan psykiatrisk sjukdom och både modern och barnet kan påverkas negativt och det är angeläget med säker och effektiv behandling.
För att undersöka symtomförbättring, säkerhet och biverkningar vid elbehandling av gravida jämförde forskarna en grupp på 95 kvinnor som genomgått elbehandling under totalt 97 graviditeter. Studien gjordes på data från det nationella ECT-registret (mellan åren 2008-2021). Kvinnorna matchades efter diagnos, medicinering och ålder. Forskarna jämförde även utfallen i gruppen med två kontrollgrupper; en med gravida kvinnor som vårdades på psykiatriska avdelningar för liknande tillstånd men inte fick elbehandling och med sig själva vid tidigare graviditet där elbehandling inte var aktuell.
– Bland gruppen gravida som fick elbehandling var det drygt 74 procent som symtomförbättrades av behandlingen, vilket liknade resultaten i den grupp icke-gravida kvinnor som fick elbehandling. Den är alltså lika effektiv vid graviditet. Det finns en risk att drabbas av minnesbesvär och huvudvärk precis som i övriga befolkningen. Men när det gäller graviditetsspecifika utfall och biverkningar fanns inga uppenbara kausala samband med elbehandlingen, säger Pouya Movahed, forskare i psykiatrisk neuromodulering vid Lunds universitet samt överläkare inom psykiatrin i Region Skåne.
All vård måste man väga in risker mot fördelar
Risken för prematura förlossningar och risken att det nyfödda barnet är i lite sämre skick vid födsel var högre i gruppen gravida som fick elbehandling jämfört med de som inte fick elbehandling.
– Detta beror troligtvis inte på elbehandlingen i sig. Vi såg inga tydliga skillnader i risk när vi jämförde kvinnorna som fått ECT och drabbats av prematur förlossning, då vi jämförde dem med sig själv vid en tidigare eller senare graviditet då de inte elbehandlades för sin psykiatriska sjukdom, säger Pouya Movahed.
Han betonar att vid all vård måste man väga in risken med den behandling man ger.
– Man behöver också överväga risken att inte behandla den gravida kvinnan med allvarligt psykiatriskt tillstånd, eftersom det skulle kunna leda till ännu sämre utfall. Resultaten visar att ECT är en effektiv och snabb behandling som trots viss risk för biverkningar kan vara livsförändrande och därmed ett alternativ att överväga för denna patientgrupp, säger Pouya Movahed.
Publikation: ”Safety of and response to electroconvulsive therapy during pregnancy: Results from population-based nationwide registries”
Text: TOVE SMEDS
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet