Forskning har visat att det finns samband mellan psykologisk stress och hjärt-kärlsjukdom. Men vad ligger bakom stressen bland personer som insjuknar? Vilken roll spelar den sjukes nedärvda gener i stressuppbyggnaden?

Det försöker Thomas Svensson, doktorand vid Lunds universitet, att belysa i sin forskning. I de nu pågående doktorandstudierna vill han ge närmare svar om kopplingen mellan stress och gener, med fokus på hjärt-kärlsjukdom, som ar den vanligaste dödsorsaken i Sverige.

När man skalat bort andra kända kopplingar till stress vid hjärt-kärldiagnos blir det intressant att börja undersöka genernas betydelse, menar Thomas Svensson. Olika livsstilsfaktorer, som stillasittande och övervikt, samt socioekonomiska faktorer som låg inkomst och utbildning ligger bakom en stor andel av den stress som knutits till hjärt-kärlsjukdom.

– Dessa faktorer kan förklara en stor del av sambandet mellan stress och sjukdom. Men det finns ytterligare en del kvar att utforska även om man bortser från livsstil och socioekonomi, och frågan är om våra gener kan förklara denna.

Går vissa gener att knyta till både stress och sjukdomsutveckling? Och går det att via dessa gener kartlägga vad som sker fysiologiskt i kroppen vid uppkomsten av stress? Detta är områden där det ännu råder stor kunskapsbrist.

Thomas Svensson arbetar utifrån hypotesen att en del av de gener som redan tidigare ringats in och knutits till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom också kan göra individen känsligare för stress. I sin forskning använder han en större samling av utvalda och redan kända riskgener.

Genernas samband med hjärt-kärlsjukdom

Förekomsten av de riskgener som ingår i samlingen kontrolleras i blodprov från de personer som ingår i studien. Personerna har också svarat på vetenskapligt utformade frågor om stress. På så vis går det att läsa av huruvida personer som bär på riskgener har en säkerställt högre risk för stressorsakad hjärt-kärlsjukdom än de personer som inte bär på sådana gener.

Studiemetoden gör det dessutom möjligt att se eventuella mönster utifrån bland annat ålder, kön och typ av hjärt-kärldiagnos. Men de inledande resultaten har inte gett tillräckligt tydligt besked för att med säkerhet kunna säga något om genernas betydelse for sambandet mellan stressutveckling och hjärt-kärlsjukdom.

– Det är ett ganska nytt forskningsfält och det krävs fler studier innan vi vet om det verkligen finns en koppling, förklarar Thomas Svensson.

Vinsten kan bli ökad kunskap om hur vår kropp fungerar som i sin tur kan göra det möjligt att förfina och förbättra förebyggande insatser för riskindivider. Det kan då handla om allt ifrån råd kring kost och motion till att se över jobb, studier och livssituation i stort.

Text: BJÖRN MARTINSSON