Att operera bort tumörer runt ögonen kan vara svårt. När en tumör skärs bort, uppkommer ett hål som måste slutas. Framför allt om hålet är stort kan det vara en utmaning för kirurgen, som kan behöva låna hud från andra kroppsdelar eller angränsande områden. För att dessa operationer ska lyckas måste blodcirkulationen vara tillräcklig, något som tidigare varit omöjligt att mäta. Nya avbildningstekniker har nu gjort det möjligt att studera detta och många av de gamla, icke-vetenskapliga antaganden och myterna inom kirurgin har nu börjat att ifrågasättas

Johanna Berggren är specialistläkare inom oftalmologi vid Skånes universitetssjukhus och doktorand vid Lunds universitet. Här berättar hon själv om sin forskning.

Vi blir allt äldre i Sverige. Det innebär att basalcellscancer, som är den vanligaste formen av hudcancer, blir allt vanligare. Den vanligaste behandlingen är skära ut tumören, men vävnaden runt ögonen är begränsad på ett helt annat sätt än på andra ställen på kroppen. Att kirurgisk avlägsna en tumör på till exempel ett ögonlock ställer helt andra krav på kirurgen än att avlägsna samma tumör på till exempel ryggen, där det finns mer vävnad att ta av. Att laga ett hål i en vid kjol är betydligt lättare än att laga ett lika stort hål i ett par redan tighta jeans där tyget redan är knappt. I vårt fall är ryggen kjolen och huden runt ögonlocken jeansen.

För att ”laga” de ”hål” som uppkommer då tumörerna tas bort har kirurgerna därför fått lära sig olika mer eller mindre avancerade knep. För att till exempel laga defekter/”hål” i övre ögonlocket efter tumörkirurgi kan kirurgen “låna” eller rättare sagt rotera upp vävnad från nedre ögonlocket.

Blodcirkulationen viktig

För att denna lånade vävnad ska överleva är framför allt blodcirkulationen viktig. Baserat på kirurgisk erfarenhet och gissande har det genom årens lopp formulerats olika regler och tips för kirurgen att följa för att operationen ska lyckas. Till exempel finns det regler för hur förhållandet mellan längden och bredden ska vara, när hud lånas i form av vävnadsbryggor, så kallade lambåer, för att dessa ska läka in och överleva.

Vår forskargrupp studerar blodflödet med hjälp av laserbaserad avbildningsteknik (laserspeckle). Syftet är att kartlägga hur blodflödet ändras vid kirurgin. Till exempel, hur påverkas blodflödet i den ”lånade” huden när den roteras eller sträcks för att laga ”hålet” efter tumören. Vi har till exempel funnit att blodflödet minskar mer om den ”lånade” hudbryggan sträcks jämfört med att den roteras. Detta har lett till att gamla sanningar nu kan ifrågasättas och nya kirurgiska metoder utvecklas.

Text: JOHANNA BERGGREN