För två år sedan startade POInT-studien i Sverige som ska undersöka om oralt insulin kan förhindra ett insjuknade i typ 1-diabetes. Nu har forskarna fullt fokus på att samla in och förbereda deltagarnas prover för analys. De första resultaten väntas först om några år.
– Det ska bli spännande, säger Carina Törn, docent och laboratoriesamordnare på Lunds universitet.
En vanlig vecka får Wallenbergslaboratoriet på sjukhusområdet i Malmö in ett 20-tal POInT-prover och omkring 50 prover från TEDDY-studien. De ska alla tas om hand och hanteras efter olika så kallade protokoll då de blandas upp med varierande reagenser, vätskor, som gör det möjligt att mäta förekomsten av celler och autoantikroppar (se faktaruta). Proverna registreras sedan i ett web-baserat system för att man ska veta vem som har lämnat prov och när provet lämnades.
– Varje studie har sitt protokoll och i alla länder där studien genomförs gör man exakt likadant, förklarar Carina Törn.
– Just nu är det bara blodprover, men snart kommer vi även att få in salivprover och avföringsprover från barnen i POInT-studien, säger hon.
Snart uppe i 1040 deltagare
Carina Törn har arbetat i TEDDY-studien sedan den startade 2006 och samordnar även hanteringen av proverna från bland annat POInT-studien.
– I POInT är vi fortfarande i insamlingsfasen, men i TEDDY har vi börjat analysera proverna, det är spännande, säger hon.
POInT-studien pågår samtidigt i Tyskland, England, Polen och Belgien, och när länderna fått in sammanlagt 1040 studiedeltagare som kommit på sitt första mottagningsbesök har forskarna nått det som kallas för ”baseline”, det provstatus som senare prover kommer att jämföras med.
– Det kan bli någon gång vid årsskiftet 2020/2021, då tar vi inte in fler barn i studien, säger Carina Törn.
”Tror mycket på POInT”
Barnen i POInT får mellan fyra månader och tre års ålder kapslar med pulver att blanda ut i maten. Deltagarna lottas in i två grupper, hälften får ett insulinpulver och hälften placebo, det vill säga en verkningslös substans. Syftet är att undersöka om insulin som tas oralt via maten tidigt kan träna immunsystemet att tolerera insulinet istället för att angripa cellerna som producerar insulin vilket leder till insjuknande i typ 1-diabetes.
– Jag tror mycket på POInT. Vi har sett i tidigare studier att insjuknandet fördröjdes hos dem som hade autoantikroppar och som fick oralt insulin, säger Carina Törn.
Deltagarna i de studierna var äldre än barnen i POInT och de kom in senare i studierna, ändå fördröjde det orala insulinet insjuknandet i omkring tre år.
– Även om det inte är ett botemedel så är tre år en stor vinst, och i POInT kommer barnen med i studien när de är små och innan de hunnit utveckla autoantikroppar.
De första resultaten från POInT-studien väntas först år 2025.
– Då får vi bryta koden och se hur det gått, säger hon.
Blev nyfiken
Parallellt med sitt arbete som biomedicinsk analytiker laboratoriesamordnare forskar Carina Törn om autoantikroppar och typ 1-diabetes. Att autoantikroppar är ett förstadium till typ 1-diabetes har man vetat sedan 1970-talet men metoderna för att analysera dem är under ständig utveckling. När Carina Törn som nyutexaminerad biomedicinsk analytiker på 80-talet arbetade på ett kliniskt laboratorium där man hanterade patientprover kom hon i kontakt med professor Åke Lernmark (som bland annat leder den svenska delen av TEDDY-studien) vars forskargrupp studerade just autoantikroppar.
– Det var intressant och jag blev nyfiken på att ta reda på varför man utvecklar typ 1-diabetes.
Hon berättar att sjukdomen finns i hennes släkt.
– Kanske blev det ännu mer intressant att forska om det eftersom man kände till det, säger hon.
Fortsätter producera insulin
Hennes doktorsavhandling handlade om hur länge betacellerna fortsätter producera insulin hos nyinsjuknade diabetespatienter i åldern 15-34 år.
– Det är inte så lätt att avgöra om man har typ 1-diabetes eller typ 2-diabetes när man är i den åldern, men har man autoantikroppar så har man typ 1-diabetes eller LADA (Latent Autoimmune Diabetes), säger hon.
Hur länge den egna insulinproduktionen finns kvar hos patienter med typ 1-diabetes eller LADA verkar vara kopplat till vilka autoantikroppar man har. I vissa fall försämras insulinproduktionen snabbare.
Utvecklat ny metod
På senare tid har Carina Törn även arbetat tillsammans med ett företag som har utvecklat en metod för att upptäcka autoantikroppar utan att använda radioaktiva ämnen. Metoden är sedan några år den gängse metoden vid Skånes universitetssjukhus.
I dag studerar hon genetiska faktorer av betydelse för typ 1-diabetes utifrån data från prover från TEDDY-studien.
– Bland annat har vi studerat faktorer som vi vet har betydelse för utvecklingen av typ 1-diabetes för att se om de också har betydelse för utvecklingen av autoantikroppar. Och vi hittade en del signifikanta variationer, det är väldigt spännande, säger hon.
Fakta om autoantikroppar
Autoantikroppar är vanliga antikroppar som istället för att reagera på främmande virus istället säger till det egna immunförsvaret att attackera och förstöra de egna betacellerna som tillverkar insulin. I TEDDY och POInT mäter man fyra olika slags autoantikroppar: GADA, IA-2A, insulin-autoantikroppar (IAA) och ZnT8A.
Förekomsten av autoantikroppar kan mätas i ett vanligt blodprov och är ett tecken på att immunförsvaret har börjat angripa betacellerna i bukspottkörteln. Har man en av autoantikropparna är risken att insjukna i typ 1-diabetes ca 15 procent inom 5 år. Har man två eller flera ökar risken till mer än 50 procent inom 5 år.
Text: SARA LIEDHOLM
Artikeln är tidigare publicerad av Lunds universitet
