Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Friskare och bättre vardag för barn med astma och pollenallergi

2013-12-06

Luftvägsallergier som t.ex. astma och pollenbesvär hör till de allra vanligaste sjukdomarna bland svenska barn. Trots det har en bra utvärderingsmetod för korrekt medicinering och behandling saknats. Nu presenterar en doktorand vid Lunds universitet ett förslag till lösning.

– I dagsläget finns inget bra utvärderingsinstrument för pollenutlösta luftvägsallergier bland barn. Ofta ses sjukdomen som övergående besvär som man inte följer upp. Resultatet är att många barn inte får rätt behandling trots diagnos eller att de inte diagnosticeras alls, säger Hampus Kiotseridis, doktorand vid Lunds universitet samt barnläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Kan användas i primärvården

I en ny avhandling har han därför tagit fram och testat ett bedömningsinstrument som kan underlätta utvärderingen av sjukdomsbördan. Det innebär att barnet fyller i ett livskvalitetsformulär som omarbetats utifrån en brittisk förlaga. Den svenska versionen som kallas LILA (Livskvalitet vid luftvägsallergi) har testats på ett 100-tal barn i Malmö med gott resultat.

– Nu går det på enkelt vis få en helhetsbild av vilken effekt en allergibehandling har. Därmed blir det lättare att göra rätt val i den fortsatta behandlingen. Barnen mår bättre och slipper onödiga besvär, säger Hampus Kiotseridis.

Förutom att besvär och sjukdomsgrad mäts, ger instrumentet även möjlighet att värdera hur sjukdomen påverkar det vardagliga livet. Denna kunskap är av särskilt stor vikt för barn och ungdomar med kroniska besvär, för att underlätta en så normal uppväxt och utveckling som möjligt med idrott, friluftsliv m.m.

– Utvärderingen används redan på Skånes universitetssjukhus och jag skulle gärna se att den införs i den svenska primärvården, framhåller Hampus Kiotseridis.

Trafikljusmodell

Även en justerad och förenklad modell för pollenprognoser skulle kunna underlätta livet för allergiska barn. I avhandlingen visas att de tröskelvärden som idag används i prognoserna för att gradera besvären (låga, måttliga, höga och mycket höga nivåer) behöver justeras. Och för att förenkla förståelsen bland barn har Kiotseridis istället tagit fram en trafikljusmodell med grönt, gult och rött ljus.

I avhandlingen undersöktes och analyserades även hur barn och ungas livskvalitet påverkas vid luftvägsallergier. Resultaten visade att livskvaliteten var lägre under pollensäsong och att barnen mådde sämre både fysiskt och mentalt. Framför allt var de mycket tröttare än vanligt, men de var också mer nedstämda och kände större oro för framtiden.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Artikeln är tidigare publicerad av Lunds universitet 4 december 2013