Det har hänt en del sedan kostcirkeln lanserades i Sverige på 60-talet och råden om vad vi ska äta har förändrats i takt med att forskningen gått framåt. Men att forska på folks matvanor innebär en hel del utmaningar.

Efter första världskriget kom de första föregångarna till dagens kostråd. Under 60-talet lanserades kostcirkeln i Sverige och på 70-talet rekommenderade Socialstyrelsen 6–8 skivor bröd om dagen. Under de senaste åren har matintresset exploderat i de svenska köken och aldrig tidigare har vi haft tillgång till så många ”matexperter”.

– Det är positivt att många är intresserade, men det ger även utrymme för en massa åsikter som inte alltid är vetenskapligt underbyggda. Mattrender och nya rön kan vara svåra att värdera för konsumenterna, säger Charlotte Erlanson Albertsson.

Hon är läkare och seniorprofessor i medicinsk och fysiologisk kemi och har sedan slutet av 1960-talet forskat om aptitreglering och kroppens energibalans.

Utmaning att forska om matvanor

Men att forska på människors matvanor är inte helt enkelt. Ett av problemen är att många ändrar sina ätmönster när de vet att de ska ingå i en studie. Dessutom tenderar vi generellt att vara lite blygsamma när det gäller att avslöja vad vi stoppar i oss – det är inte helt ovanligt med ett visst mått av självförnekelse. Även engagemanget för de matdagböcker som studiedeltagarna ofta måste föra, tenderar att mattas av efter en tid.

– En annan utmaning är att många av de personer som tackar ja till att ingå i en forskningsstudie, ofta redan har ett intresse av kost och därför generellt har lite bättre matvanor än genomsnittet.

Det går heller inte att direkt översätta resultat från djurförsök till människor. Därför måste kliniska studier göras, vilket i sin tur kan väcka frågor ur det etiska perspektivet. Är det till exempel försvarbart att utsätta personer för att äta endast skräpmat i en månad?

Fett och socker

Matforskningens fokus har varierat under årens lopp. Charlotte Erlanson Albertsson började sin forskarbana inom fettspjälkning och dess komplicerade process. Då ansågs tarmen inte alls vara intressant, tvärtom trodde man att den hade en överkapacitet och att man kunde ta bort stora delar utan att det fick någon negativ effekt. Men under 90-talet insåg forskarna att det finns en mängd hormoner i tarmen som påverkar vår mättnadskänsla, sömn och till och med vår stressnivå.

– Mage och tarm har nu blivit centrum för god hälsa och vi har insett att tarmen är kroppens största immunologiska organ, med mängder av bakterier som stimulerar immunförsvaret.

Vi äter ungefär ett kilo mat varje dag och födan spelar stor roll för vårt hälsotillstånd. Idag vet vi att en del av hjärt-kärlsjukdomarna, typ 2-diabetes och vissa cancersjukdomar kan förebyggas med bra matvanor. Problemet är att vi ofta äter för mycket, för ofta och mer sött, salt och fett än vi borde.

– Den forskning som har förändrats mest genom åren är den om fetter. Tidigare var fett bannlyst eftersom det höjde kolesterolvärdet. Sedan dess har man gjort en helomvändning, efter det att forskarna upptäckt fördelarna med fleromättade fetter.

När den moderna världen möter biologin

Nu är den nya boven i stället socker. Sockerskålen har försvunnit och efter andra världskriget introducerades sötningsmedel för att vi skulle undvika att gå upp i vikt. Men sötningsmedel har dels den nackdelen att det ger en sämre bakterieflora, dels att hjärnan inte får samma återkoppling som den får av socker, vilket gör att vi har svårt att begränsa mängden mat sötad med sötningsmedel. Svenskarna äter också mest processad mat i EU där 40 procent av de kalorier vi får i oss, kommer från processade livsmedel. Det är inte så konstigt att så många lider av övervikt, menar Charlotte Erlanson Albertsson.

Länk till artikel: Forskare: klassificeringen av ultraprocessad mat är felaktig

– Egentligen är det fantastiskt att vi klarar av den moderna världen så bra som vi gör. Men vi måste ha respekt för biologin, för vi tål faktiskt inte allt. Om man äter nya och ohälsosamma livsmedel ofta och mycket så kan inflammationsprocesser starta i kroppen.

På 50-talet åt alla i familjen runt middagsbordet samma mat, men nu är vi på väg mot en mer individualiserad kosthållning.

– Kanske kommer vi inom en snar framtid, även kunna identifiera genetiska markörer som visar vad vår kropp bäst tolererar och på så sätt ytterligare skräddarsy personliga kostscheman, avslutar Charlotte Erlanson Albertsson.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Länk till podden  ”Äta hållbart ökar chansen till långt liv”