För några veckor sedan gick vi ut med en inbjudan till er läsare om att skicka in frågor om vaccin mot covid-19. Vi har tagit era frågor vidare till Kristian Riesbeck, professor och vaccinforskare vid Lunds universitet samt överläkare vid Klinisk Mikrobiologi, inom Region Skåne. Han är också verksam som vaccinatör sedan 20 år tillbaka.

Vi har fått in många olika frågor av varierande detaljgrad. Vi har därför samlat de i grupper av snarlika frågor och försökt besvara dem på en övergripande nivå. Frågor som har rört specifika sjukdomstillstånd och behandlingar kan vi tyvärr inte besvara, här rekommenderar vi att man vänder sig till sin behandlande läkare.

Vaccin och andra sjukdomar, främst autoimmuna sjukdomar

FRÅGA: Kan jag vaccinera mig om jag har en autoimmun sjukdom?

SVAR: Generellt sett brukar man vaccinera även dem som har autoimmuna sjukdomar men det bör göras en individuell bedömning utifrån det vaccin som efterfrågas. Se också nedanstående fråga.

FRÅGA: Ska personer med autoimmun sjukdom undvika vaccin baserade på levande, försvagade virus?

SVAR: Personer med autoimmuna sjukdomar bör vara försiktiga med vaccin som innehåller levande, försvagade virus, framför allt med tanke på vilka mediciner (t.ex. biologiska läkemedel eller kortison) som personen tar. Det är bra att diskutera med sin behandlande läkare eller vaccinatör. Vad gäller covidvaccinen finns inte denna risk då de vaccin som för närvarande används i Europa inte innehåller levade virus.

FRÅGA: Hur ska man tänka om man genomgår en cancerbehandling eller går på annan medicin som försvagar immunsystemet?

SVAR: Eftersom immunförsvaret är försvagat hos dessa personer bör man vara försiktig med vaccin som bygger på levande, försvagade virus, men detta är, som vi nämnt tidigare, inte aktuellt för någon av covidvaccinen. Däremot finns en risk att immunsvaret hos den vaccinerade personen inte blir lika bra som förväntat och den vaccinerade kan få ett sämre skydd.

Vaccin och långtidscovid

FRÅGA: Man ska inte vaccinera sig under pågående covidsjukdom men kan man vaccinera sig om man har långtidscovid?

SVAR: Mycket är fortfarande okänt kring vad som orsakar långtidscovid men på något sätt har viruset utlöst sjukdomstillståndet. Under förutsättning att man har en konstaterad diagnos bör man överväga att avstå från vaccination eller åtminstone göra en ordentlig riskbedömning och väga fördelar mot nackdelar.

Vad innehåller vaccinen?

FRÅGA: Flera frågor handlar om det finns likheter mellan något av covidvaccinen och vaccinet mot svininfluensa som orsakade narkolepsi hos ett antal unga individer?

SVAR: Det finns inga sådana likheter. Idag vet vi att narkolepsi orsakades av själva viruskomponenten i vaccinet, i kombination med en genetisk variant hos den som blev vaccinerad, och inte av några tillsatser. Genom att studera ovaccinerade individer vid andra utbrott med svininfluensa vet man att även sjukdomen i sig självt kan orsaka narkolepsi.

FRÅGA: Kan äggallergiker vaccinera sig med någon av covidvaccinen?

SVAR: Ja, det är bara vid framställning av influensavaccin som virus odlas i ägg. Denna metod används INTE vid framställning av covidvaccin och därmed finns ingen risk för spår av ägg i dessa vaccin. (läs mer i FAKTA vaccin)

Biverkningar

FRÅGA: Många är oroliga för förbiverkningar, finns det några generella råd kring hur man ska tänka kring biverkningar?

SVAR: De biverkningar som de flesta rapporterar är inte allvarliga, det är vanliga, förväntade biverkningar även om feber och muskelvärk kan upplevas som jobbigt. En tröst kan vara att dessa biverkningar kan ses som ett tecken på att kroppen svarar med ett adekvat immunsvar som ger ett bra skydd mot själva infektionen.

FRÅGA: Hur länge sitter sådana biverkningar i och kan man ta något symtomlindrande, eller förstör man effekten av vaccinet?

SVAR: Biverkningar sitter i ganska kort tid, oftast några dagar och upp till en vecka. Generellt sett kan man symtomlindra med i första hand paracetamol (t.ex. Alvedon) om man får hög feber. Däremot bör man helst undvika antiinflammatoriska preparat som innehåller ibuprofen eller liknande eftersom det ännu inte är helt undersökt för covidvaccin.

FRÅGA: Kan själva vaccinet göra att den som fått sprutan blir smittsam under viss tid?

SVAR: Nej, vaccinen innehåller inga levande virus som kan föröka sig av egen kraft. (se FAKTA vaccin)

Säkerhet

FRÅGA: Vaccinen har tagits fram extremt snabbt, hur vet vi att de är ordentligt kontrollerade, att det inte har tagits några genvägar?

SVAR: De inom EU godkända vaccinen är kontrollerade lika noggrant som andra vaccin. De har alla genomgått de tre olika faser som görs vid kliniska prövningar och studierna har varit lika stora som normalt vid framtagning av vaccin. Anledningen till att det har gått så snabbt är själva omständigheterna. Vaccinen har tagits fram under en pågående pandemi och det har funnits tillräckligt många patienter att snabbt testa vaccinen på. På grund av pandemin har det också satsats enorma resurser, något som inte görs under normala omständigheter. Dessutom fanns redan mycket kunskap om den här typen av virus sedan SARS-CoV-1, epidemin som bröt ut 2003, och man kunde utnyttja tekniker som hade utvecklats då. Det fanns även användbar kunskap från bekämpningen av ebola som också orsakas av ett RNA-virus. Biverkningar fortsätter dessutom att följas och registreras allt eftersom vaccinen rullas ut. Detta görs för att fånga upp eventuella biverkningar på längre sikt, något som inte går att upptäcka i kliniska studier. Detsamma gäller för alla nya läkemedel och vaccin.

YTTERLIGARE KOMMENTAR ANGÅENDE ASTRA-ZENECAS VACCIN med anledning av att vaccination med detta vaccin har pausats. Kristian Riesbeck kommenterar (tillagt 210318):

Både läkemedelsbolag och regulatoriska myndigheter följer mycket varsamt upp möjliga biverkningar relaterade till mediciner, i detta fall vaccin som introduceras på marknaden. Det är inte konstigt att man ibland får pausa lanseringar av nya preparat och ta ett steg tillbaka och bedöma om biverkningarna är relaterade till medicinen i fråga. Den förhoppningsvis tillfälliga pausen som vi nu ser av AstraZenecas vaccin på grund av en eventuell ytterst sällsynt biverkan visar att övervakningssystemen fungerar. De grundliga utredningarna får visa om blodpropparna som observerats är relaterade till vaccinet eller inte.

FRÅGA: Brukar individer med olika sjukdomar exkluderas från studier? Om så är fallet hur vet man då att vaccinen är säkra för dessa grupper?

SVAR: Personer med någon av de större folksjukdomarna brukar ingå i kliniska studier när nya vaccin och läkemedel testas. Men det är omöjligt att ta med alla sjukdomar, speciellt om de är ovanliga.

Mer information om studierna kan hittas bland annat hos den Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA (European Medicines Agency) som godkänner läkemedel och vaccin för användning inom EU.

FRÅGA: Flera av vaccinen bygger på principen att man skickar in genetisk information i kroppen (se FAKTA vaccin), en ritning för virusproteinet, och låter kroppen själv tillverka det. Finns det någon risk att vaccinen kan förändra vår arvsmassa?

SVAR: Nej, det kan det inte. Den genetiska informationen i våra celler utgörs av DNA som kan liknas vid en originalritning. När informationen i den sedan ska omsättas till en produkt, ett protein som cellen behöver, görs först en arbetskopia i form av mRNA utifrån vilken cellen tillverkar det aktuella proteinet. DNA i våra celler kan skrivas om till RNA men inte tvärtom. Eftersom den genetiska informationen i våra celler består av DNA så kan mRNA:t i vaccinen inte ”gå baklänges” in i vår arvsmassa. I virusvektorvaccinen (se FAKTA vaccin) utgörs den genetiska informationen av DNA som rent teoretisk skulle kunna inkorporeras i vårt DNA men det måste jämföras med att detta kan ske naturligt hela tiden när vi blir infekterade av olika virus flera gånger per år. Vid en infektion kan virus lämna kvar små bitar av sitt genetiska material i vår arvsmassa. Våra genom innehåller små virussekvenser, mellan 1 och 4 procent, som vi samlat på oss ända sedan urminnes tider.

FRÅGA: Vaccin känns som något onaturligt, varför ska man spruta in gifter i kroppen?

SVAR: Vaccin är faktiskt jättenaturligt. Vaccin försöker efterlikna de bakterier eller virus som vi exponeras för hela tiden och som kan göra oss sjuka. När vi får ett vaccin exponeras vi också för hela, eller delar av mikroorganismer, men på ett mycket mer kontrollerat sätt.

Immunitet och återinsjuknande

FRÅGA: Om man har genomgått en bekräftad covidinfektion, kan man då räkna med att man är immun och hur länge varar immuniteten?

SVAR: Nyligen kom en studie som utförts på Danderyds sjukhus som visar att 96 procent av dem som utvecklade antikroppar mot SARS-CoV-2 hade kvar dem efter nio månader. Mindre än 1 procent av dessa personer hade återinsjuknat under perioden. Men resultaten bygger bara på en studie. Inom Region Skåne är grundregeln att man upp till tre månader efter genomgången konstaterad covidinfektion kan anses vara immun. Om man därefter uppvisar symtom bör man göra ett nytt covidtest. Det är svårt att uttala sig på individnivå men generellt går det att säga att det verkar som att de flesta har ett skydd i minst nio månader, längre än så finns inte data. Äldre personer bör fortsatt vara försiktiga även efter en genomgången infektion då man vet att immunsvaret och skyddet kan vara sämre hos äldre.

Det man vet generellt om liknande coronavirus, som orsakar många av våra vanliga förkylningar, är att man inte utvecklar någon långsiktig immunitet, det är därför som vi blir förkylda gång på gång.

FRÅGA: Behöver jag vaccinera mig om jag redan har haft covid-19?

SVAR: Ja, det är bra att vaccinera sig även om man har haft covid-19. Vaccinet ger förmodligen ett bättre och mer långvarigt skydd än en infektion.

FRÅGA: Hur länge skyddar vaccinen? Kommer vi att behöva vaccinera oss fler gånger, ungefär som mot säsongsinfluensa?

SVAR: Eftersom vaccinen är så nya saknar vi data som sträcker sig över en längre tid. Dels vet vi inte hur länge immuniteten sitter i efter en vaccinering, dels beror det på hur mycket viruset kommer att mutera och därmed göra vaccinen mindre effektiva. Förmodligen kommer vi behöva vaccinera oss upprepade gånger, men vi får avvakta tills vi får mer data.

Mutationer

Läs mer om mutationer i vår artikel: Ingen är säker förrän alla är säkra – så påverkar mutationerna vaccinationerna

Olika vaccintyper

FRÅGA: Kan man kombinera vaccin från olika tillverkare så att man tar första dosen med ett vaccin från en tillverkare och den andra dosen från en annan tillverkare?

SVAR: Rent teoretiskt borde man kunna göra det men det är inte fullständigt undersökt och görs inte i praktiken idag i Sverige.

Vaccinera eller inte?

Det finns en hel del oro kring vaccinen och en del har inte bestämt sig än om de ska vaccinera sig. Vi frågade Kristian Riesbeck vad han hade för budskap och råd till dem som var tveksamma.

– Det är viktigt att ha respekt för människors oro, att ta den på allvar och inte negligera den. När det gäller vaccinering behöver man hela tiden väga nytta mot en eventuell risk. Som enskild individ vet man inte i förväg hur man kommer att reagera på en SARS-Cov-2-infektion. Även yngre personer som är helt friska kan bli mycket sjuka även om det är mindre troligt statistiskt sett.

Kristian Riesbeck påminner om att det förutom det akuta sjukdomsförloppet finns flera obehagliga restsymtom. Långtidscovid verkar drabba i större utsträckning yngre, vältränade och tidigare friska kvinnor. Symtomen varierar mycket men de allra flesta vittnar om att de många månader efter insjuknandet fortfarande inte klarar av att återgå till det liv de levde före infektionen. Exempel på andra långtidseffekter kan vara kognitiva svårigheter, en försämring av tankeförmågan på grund av mikroproppar i hjärnan.

– Att vaccinera sig är också en solidaritetshandling. För även om man själv inte blir så sjuk med allvarliga symtom så kan man bidra till smittspridningen som kan komma att drabba de sköra och de som av medicinska skäl inte kan få ett bra skydd på grund av ett dåligt immunsystem, säger Kristian Riesbeck.

Att stoppa smittspridningen är dessutom ett effektivt sätt att hindra viruset från att mutera och i förlängningen skapa mer smittsamma och farligare varianter.

 

Berättat för EVA BARTOEK ROXÅ; Faktagranskat av KRISTIAN RIESBECK

Ingångsbild spruta i arm: Foto: iStock/Inside Creative House