Mulatu Biru och Degu Jerene Dare
Etiopien har 83 miljoner invånare. Av dem har en miljon HIV. Den största utmaningen för landet är inte att det inte finns medicin utan att de människor som behöver medicinen inte kommer till behandling eller avbryter behandlingen efter kort tid. En annan svårighet är bristen på läkare.
Genom strategiska satsningar både på sjukhus- och universitetsnivå samt med hjälp av kyrkan, har man under de senaste tio åren fått ner prevalensen av HIV hos vuxna från 10 till 1,7 %.
Sjuksköterskor jobbar mer som läkare
– Doktorerna är koncentrerade till stadsdelarna och det är få av dem som åker ut och arbetar på landsbygden. Det har gjort att vi har fått förändra sjuksköterskornas arbetsuppgifter att bli mer lika läkarnas och på det sättet decentralisera vården, förklarar Mulatu Biru som är sjuksköterska i Etiopien.
Han och hans kollega Degu Jerene Dare, är två av dem som utbildar sjuksköterskor som sedan utbildar personal ute vidare ute på fältet. Infrastrukturen i landet är dålig och ett av de svåraste problemen är att nå ut till de sjuka.
Stigmatisering försvårar behandling
– All medicin och behandling är kostnadsfri, men vi har inte tillräckligt med utbildade personer för att nå alla sjuka. Ett annat stort problem är att många inleder en behandling för att sedan helt enkelt inte dyka upp, säger Degu Jerene Dare.
Varför det är så många som inte kommer till behandling eller avviker vet man inte riktigt, men ett antagande är att det har med stigmatisering att göra.
– Att ha HIV är kopplat till ett stort stigma och vi tror att många inte vill bli utpekade. Man har dock arbetat mycket med att ge HIV-smittade en plats i samhället och på det sättet minska stigmatiseringen. Ett exempel är att människor med HIV driver barnhem för barn med HIV, förklarar Mulatu Biru.
Samarbete med Etiopien
Genom ett forskningssamarbete mellan Institutionen för hälsa, vård och samhälle och Addis Ababa University School of Public Health, vill man undersöka vad det är för faktorer som gör att man slutar behandling och hur man kan förändra detta. En annan aspekt är att barnen med HIV vårdas av sina föräldrar eller andra närstående i deras hem. Professor Inger Hallströms forskargrupp har mycket erfarenhet av detta som kan komma att appliceras i etiopiska förhållanden.
– Varje år diagnostiseras runt 25 barn med HIV per vårdcentral i Etiopien. Vi har valt ut tio vårdcentraler från olika områden och kommer att följa 250 familjer under fyra år för att undersöka hur barnen och deras vårdgivare har det och vad vilka faktorer som underlättar eller försvårar barnets vård. Hur tar föräldrarna hand om sina sjuka i hemmet, vad skulle underlätta behandlingen, vad är det som gör att man avbryter behandling osv, berättar Inger Hallström.
Sverige har mycket att lära
Anslaget från SIDA och VR är treårigt och Inger Hallström och Pia Lundqvist har redan tidigare i vår varit nere i Addis Ababa för ett besök. Under det besöket, samt under den workshop som ägde rum när Etiopiens representanter Mulatu Biru och Degu Jerene Dare var i Sverige i oktober 2012, har man dragit upp detaljerna för vilka forskningsområden som ska utvecklas:
– Etiopen har en otroligt väluppbyggd organisation för att kunna utbilda andra och få ut vården till de som behöver den. Sverige har mycket att lära av detta. Sedan har de en oerhört stor erfarenhet av att ta hand om och vårda barn med HIV. Det här samarbetet känns väldigt angeläget och spännande, avslutar Inger Hallström.
Text och foto: ÅSA HANSDOTTER
Artikeln är tidigare publicerad av Institutionen för hälsa, vård och samhälle, 22 oktober 2012