Frustration över att träffa många med vibrationsskador från yrkeslivet som inte fått adekvat uppföljning väckte forskarintresset hos Eva Tekavec, specialistläkare i yrkes- och miljömedicin. Det har nu resulterat i en avhandling där hon har kartlagt har skadebilden kopplat till arbete med handhållna vibrerande verktyg kartlagts.
Eva Tekavec forskar på de skador i händer och armar som uppkommer till följd av arbete med handhållna vibrerande maskiner. Vibrationsskador är en välkänd risk som arbetstagare ska vara skyddade mot enligt gällande regelverk. Trots detta är vibrationsskada en vanlig arbetssjukdom. Eva Tekavec har i sina studier fördjupat sig i både skadebild och möjligheter för att upptäcka tidiga skador.
– Vi har undersökt skadebilden i händerna hos snickare och jämfört den med målare. Vi fann att en tredjedel av snickarna hade tecken på nervpåverkan i händerna. Jämfört med målarna var det en väldigt tydlig skillnad i hur vanligt det var. Dessutom kunde vi se att en av tio unga snickare uppvisade tecken på skada. Detta indikerar att arbetare idag inte är skyddade trots gällande regelverk för att skydda vibrationsexponerade arbetstagare, berättar Eva Tekavec, specialistläkare vid Arbets- och miljömedicin Syd och forskare vid Lunds universitet
Forskarna jämförde också två graderingssystem som används för att bedöma graden av nervskada hos diagnostiserade patienter. De kunde konstatera att de olika systemen placerar patienter i olika grad av allvarlighet, vilket kan ha konsekvenser på medicinsk uppföljning och i vissa länder även rätten till ersättning. Bland patienter med vibrationsskada har de också undersökt mängden av olika biomarkörer i blodet. Det var stor variation mellan individer, men på gruppnivå fann forskarna att patienter uppvisade högre halter av biomarkörer som associeras med inflammation, kärlpåverkan och nervskyddande mekanismer jämfört med en oexponerad referensgrupp.
Fördjupad kunskap om symptom vid vibrationsskador
Hand-arm vibrationsskada kännetecknas av påverkan på nerver, känselreceptorer i huden och de små blodkärlen i fingrarna. Typiska symtom är domningar och stickningar från fingrar och händer, nedsatt känsel för beröring och temperatur, nedsatt finmotorik, köldkänslighet och köldintolerans samt Raynauds fenomen – även kallat “vita fingrar”.
– Vi kunde se att köldintolerans var ett mycket vanligt symptom. Bland patienterna fanns den hos 86 procent och bland snickarna fanns den hos 24 procent. Detta symptom ingår dock inte i graderingen av skadan, säger Eva Tekavec.
Forskarna hoppas att vi blir bättre på att tidigt upptäcka skada hos en exponerad arbetare, både inom företagshälsovården men också inom primär- och specialistvård.
– Med fördjupad kunskap kan en patient som söker för besvär i händerna fångas upp genom att fråga efter yrkesexponering, testa för påverkan på både tunna och grövre nervtrådar och aktivt fråga efter typiska symptom. Att studera biomarkörer i blod hos vibrationsskadade patienter har gett ökade kunskaper om patofysiologiska mekanismer som, om de håller vid upprepade studier, kan leda till utveckling av bättre diagnostik och förhoppningsvis behandling av patienter med hand-arm vibrationsskada, avslutar Eva Tekavec.
Länk till avhandlingen: Hand-arm vibration injury – neurosensory and vascular manifestations, grading of severity, and serum biomarkers (pdf)
Text: CAJSA NOLSKOG