I genomsnitt fyra personer om dagen dör på grund av suicid i Sverige. Tio gånger så många försöker ta sitt liv. Forskning visar att bland gruppen som drabbas av spelberoende, alltså beroendet av att spela om pengar, finns en ökad förekomst av självmord och självskadehandlingar.

Spelberoende innebär att den drabbade fortsätter att spela – trots att hen lider omfattande negativa konsekvenser på grund av själva spelandet. Ungefär en halv procent av Sveriges befolkning har ett spelberoende.

– Tyvärr är kännedomen om spelberoende låg, vilket leder till ett ökat stigma. Det är något som kan drabba alla och eftersom konsekvenserna är stora behöver både primärvården, socialtjänsten och psykiatrin bli bättre på att fråga om spelvanor och om ekonomi. För det finns hjälp att få, säger Anna Karlsson, forskare vid Lunds universitet och ST-läkare i barnmedicin vid Skånes universitetssjukhus.

Överdödlighet i suicid

Hon har i sin avhandling undersökt några av de allvarligaste konsekvenserna av spelberoende: suicidalitet, samsjuklighet och dödlighet. Forskningen visar att personer med spelberoende har en överdödlighet jämfört med resten av befolkningen, resultat som Anna Karlsson fått fram bland annat från studier på svenska patientregister från drygt 2000 personer. Överdödligheten var ungefär dubbelt så stor jämfört med övriga befolkningen. Vi ser också att det finns en stor överdödlighet till följd av suicid, den liknade det vi ser i grupper med substansberoende.

”Kvinnor med spelberoende syns inte i media”

Det är fler män än kvinnor som drabbas och även fler män som är öppna med och berättar om sitt spelberoende i media. Avsaknaden av kvinnors berättelser i media är ett problem, menar Anna Karlsson.

– Den gruppen är i det närmaste osynlig. Det är tydligt i de djupintervjuer jag gjort att kvinnorna känner sig ensamma. De förundrade över hur de kunde drabbas av detta. Kvinnor med spelberoende har ökad förekomst av självskada och tankar på självmord eller suicidalt beteende, jämfört med män med spelberoende och även en ökad risk för annan samtida psykisk ohälsa.

Skamkänslor vanliga

Kvinnorna som Anna Karlsson intervjuade hade gjort suicidförsök, haft suicidtankar eller suicidplaner.

– Det fanns en skam över att ha försatt sig i svåra ekonomiska situationer på grund av spelberoendet. De uttryckte sig ha svikit nära och kära. Många mådde också dåligt på grund av att personer skuldbelade dem. Det blir tydligt att många inte har förståelse för vad den här sjukdomen innebär.
Flera uttryckte känslan av att helt ha tappat kontrollen på grund av sin extremt utsatta ekonomiska situation.

– Tryggheten försvinner. Man kan ha lånat pengar av kriminella personer för att klara av sina skulder eller leva under hotet av att Kronofogden kommer att ta ifrån en ens hem. Allt detta skapar en extrem stress. Flera av kvinnorna beskrev att spelberoendet var en utlösande faktor till tidigare suicidförsök.

Svårt upptäcka spelberoende

Ju snabbare man får behandling, desto bättre. Men en stor utmaning är att det tar tid innan ett spelberoende upptäcks. För en del är det först när ett suicidförsök genomförts som situationen uppdagas.

– Det finns hjälp att få hjälp från Socialtjänsten, primärvården och psykiatrin. Men samtidigt kan vi inom vården bli bättre på att fråga om spelberoende. Vi missar tyvärr många. Spelberoende kan behandlas med bland annat KBT, men ibland är suicidaliteten komplex med en samsjuklighet som behöver behandlas inom den psykiatriska vården. Det kan till exempel finnas bakomliggande depression eller substansbrukssyndrom.

Spellandskapet har under de senaste årtiondena ändrats i och med närheten till spel i mobilen och möjligheten till att ta snabba lån.

– Det är beklagligt att det kan gå så långt som det gör, utan att spelbolag och långivare reagerar. Den ekonomiska utsattheten som kommer av spelberoendet sannolikt har en negativ påverkan på hälsan, konstaterar Anna Karlsson.

Länkar till:

Anna Karlsson avhandling ”Gambling Disorder – Suicidality, Mortality and Comorbidity”

Fler artiklar om spelberoende på Vetenskap & hälsa

 

Text: TOVE SMEDS

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet