Hur mår nioåringar med bettavvikelser jämfört med jämnåriga utan något synligt fel på bettet? Det undersökte forskare vid Malmö universitet genom att studera 150 barn med bettavvikelser.

– Det finns en trend att inte behandla 9–10-åringar som har bettavvikelser. Denna studie visar att vi måste ta de här barnen på allvar, säger Lars Bondemark, professor i tandreglering vid Malmö universitet.

Syftet med studien var att undersöka hur olika bettavvikelser påverkar barns munhälsorelaterade livskvalitet.

– Bettavvikelser kan ge smärta och asymmetrier i ansiktet och även leda till mobbning och lägre självkänsla, men ingen studie har tidigare undersökt hur barnen upplever det. I den här studien kunde vi visa detta svart på vitt, säger Liselotte Paulsson, forskare vid Malmö universitet.

Forskarna undersökte hur barn med för stort överbett, korsbett samt normalt bett skiljde sig åt vad gäller livskvalitet. Korsbett innebär att överkäkens och underkäkens bredd skiljer sig åt, något som gör att underkäken glider åt sidan då personen biter samman käkarna.

Barnen fick besvara en enkät som dels tog upp frågor om orala symptom som smärta, dels frågor kring socialt och känslomässigt välbefinnande. Forskarna förvånades över att barnen med korsbett inte verkar ha några större funktionsproblem med att till exempel tugga. Resultatet visar däremot på skillnader avseende livskvalitet: barnen med stort överbett mådde sämre än barnen med korsbett. Det gäller i lika hög grad pojkar som flickor. Eftersom bettavvikelser ibland växer bort vill man vänta med att eventuellt sätta in åtgärder, men skillnaderna mellan landstingen är stora.

– All tidig behandling lyckas inte och då kan man behöva göra om den, säger Liselotte Paulsson.

– Men det är komplext, om man väntar har hon eller han fått gå igenom många år med sitt överbett och kanske mått dåligt, säger Sofia Petrén, forskare vid Malmö universitet.

Trots resultatet framhåller forskarna att barnen generellt mår ganska bra, och att det nog till stor del hänger ihop med att barn i Sverige inte har så mycket problem med karies, som är den faktor som annars mest påverkar munhälsorelaterad livskvalitet.

Text: MAGNUS JANDO

Några resultat ur studien

Har du haft svårt att uttala vissa ord?

Överbettsgruppen: 15,5 procent uppger att de haft det, jämfört med 4,3 procent i korsbettsgruppen

Varit upprörd eller irriterad på grund av dina tänder eller mun?

Överbettsgruppen 17 procent, korsbettsgruppen 9 procent

Varit blyg på grund av dina tänder eller din mun?

Överbettsgruppen 13 procent, korsbettsgruppen 3 procent

Oroat dig för att du på grund av att dina tänder eller mun inte ser lika bra ut som andra?

Överbettsgruppen 20 procent, korsbettsgruppen 7,5 procent

Intervju med Sofia Petrén. Filmen är gjord av Joakim Hugosson vid Malmö universitet