– Det ger mig möjlighet att fritt fortsätta med den forskning som jag la fram i min avhandling, berättar Björn Slaug.

Som doktorand utvecklade han bland annat ett praktiskt verktyg, Housing Enabler Screening Tool. Instrumentet kan identifiera de 60 viktigaste och vanligaste tillgänglighetsproblemen i en bostad.

Praktiskt verktyg

Arbetet går nu vidare mot att utveckla ett liknande instrument för offentliga miljöer. Björn Slaug ska bland annat testa vilka bedömningskriterier som är relevanta även utanför bostaden och dess närmiljö.

– En problematisk tröskelhöjd borde till exempel vara ett hinder så väl hemma som utanför bostaden, exemplifierar han.

Kallar in expertpanel

Det finns i dag riktlinjer för nybyggande och anpassningar av befintliga byggnader men dessa riktlinjer vilar sällan på vetenskaplig grund, framhåller Björn Slaug. För att inte missa några viktiga variabler i arbetet med det nya verktyget ska en expertpanel sättas samman.

– Det behövs ett brett perspektiv som inte enbart innefattar forskare och jag tänker bland annat bjuda in representanter för de äldre själva och från arkitektsidan, säger Björn Slaug.

Generella mönster

Forskningsplanen består av fyra huvudområden där arbetet med det nya verktyget är en del. Ett annat huvudområde utgörs av hur funktionella begränsningar utvecklas över tid och om det finns några mönster. Dels generellt, dels för specifika grupper.

Börjar man först få problem med balansen sedan med rörligheten? Eller är det tvärtom?

Utvecklar de som drabbas av nedsatt hörsel av andra kombinationer av funktionella begränsningar än de som drabbas av nedsatt syn? Björn Slaug har en rad hypoteser.

– Jag tror att först kommer rörelseproblemen och sedan, när man börjar röra sig mindre, kommer problemen med att bära och greppa. Begränsningar i syn och hörsel kommer vanligtvis än senare. Här kan det vara så att vissa grupper tenderar att utveckla synproblem medan andra utvecklar hörselproblem. Genom ökad kunskap får vi ökade möjligheter att förebygga och hjälpa de här grupperna på olika sätt, säger Björn Slaug.

Omfattande databas

Först nu är tiden mogen för studien. Grunden utgörs av forskningsdata från det omfattande EU-projektet ENABLE-AGE (se faktaruta) som genomfördes mellan 2002-2004. Sedan dess har uppföljningar gjorts i Sverige och i Tyskland vid fyra tillfällen.

– Nu har vi tillgång till data som sträcker sig över tio år och kan därmed göra långtidsstudier som följer utvecklingen av funktionella begränsningar över tid – inte enbart vid något enstaka tillfälle, konstaterar Björn Slaug.

Förutsäga effekten

Det tredje huvudområdet fokuserar på att utnyttja simuleringsteknik och tidigare forskningsresultat för att bättre förutsäga effekten av en insats, till exempel vid köksanpassningar.

Effekten behöver inte enbart innehålla mått för användbarhet och tillgänglighet utan kan även gälla hälsorelaterade faktorer som välbefinnande, social delaktighet etcetera. I framtiden ska därmed de insatser som genomförs förhoppningsvis vila på ett bättre beslutsunderlag och bli mer träffsäkra och kostnadseffektiva.

Ta fram det positiva

Det fjärde området handlar om att utveckla den teoretiska modellen som den aktuella forskningen utgår ifrån.

– Med dagens modell tittar vi på hinder i miljön och begränsningar hos individen. Jag skulle vilja fördjupa den modellen och tittar mer på det som kan underlätta i miljön, till exempel specialutrustning för vissa grupper, och på kapaciteten hos individen. Alltså allt det som kan vara något positivt att förstärka i miljön, och hos individen, och få in det i den teoretiska modellen, förklarar Björn Slaug.

Text: ERIK SKOGH

Nyhet från Lunds universitet, institutionen för hälsa, vård och samhälle, 23 oktober 2013