Barn till invandrare från länder med låg risk för typ 1 diabetes drabbas oftare än förväntat av sjukdomen om de växer upp i högrisklandet Sverige. Något i den svenska miljön ökar risken, menar forskarna.

Ahmed Delli, forskare på Lunds Universitets Diabetescenter, har kartlagt vad som händer när ett barn flyttar från ett område med låg risk för typ 1 diabetes till ett område med hög risk som Sverige.

– Risken mer än fördubblas för barn vars föräldrar kommer från exempelvis Nordafrika och Mellanöstern, konstaterar Ahmed Delli, som publicerar sin undersökning i tidskriften Pediatric Diabetes.

Högrisk- och lågriskländer

Det är mycket stora skillnader i hur många barn som insjuknar i typ 1 diabetes i olika delar av världen. Till exempel är sjukdomen bland barn och unga under 15 år nästan 600 gånger vanligare i Finland än i lågriskländer som Kina och Venezuela.

Men också i Europa varierar siffrorna mellan olika befolkningar tiofaldigt. Vanligast är typ 1 diabetes i Finland och Sverige kommer på andra plats.

Tvåtusen diabetesbarn

Ahmed Delli har analyserat de barn som ingår i undersökningen Bättre Diabetes Diagnostik (BDD). Totalt ingick 1988 barn i hans undersökning.

Barnen delades in i tre grupper beroende på deras ursprung; svenskar, icke-svenskar och de med blandat ursprung, svenskt-finskt eller svenskt-annat ursprung.

– Vi använde en sträng definition för gruppindelningen. För att till exempel hamna i gruppen svenskar ska båda föräldrarna och far- och morföräldrarna vara födda i Sverige. Om någon av dem kom från ett annat land hamnade patienten i en annan grupp, säger Ahmed Delli.

Jämförde med ursprungsländerna

När Ahmed Delli jämförde hur vanligt insjuknandet i typ 1 diabetes var i den icke-svenska gruppen med hur vanligt det är i de länder som barnens föräldrar och far- och morföräldrar kommer ifrån han fann att risken var klart högre i Sverige.

– Det är möjligt att registreringen av alla barn som får typ 1 diabetes inte är lika komplett i till exempel Mellanöstern men skillnaderna är så stora att det inte räcker som förklaring, säger Ahmed Delli.

Analyserade riskgener

Flera tidigare undersökningar har funnit att immigration ökar risken för diabetes men Ahmed Dellis studie går längre än så tack vare de uppgifter som finns samlade i BDD-undersökningen.

– Ja, vi hade också möjlighet att analysera barnens riskgener för typ 1 diabetes och hur mönstret av antikroppar såg ut när de insjuknande. Det har man aldrig gjort i någon tidigare undersökning, berättar Ahmed Delli och tillägger.

– Nio av tio barn som får typ 1 diabetes i Sverige har någon eller båda av de två vanligaste riskvarianterna.

Den svenska diabetesmiljön

Genanalysen visade att det var vanligare att barnen med utländsk härkomst inte hade någon av de två vanligaste riskgenerna.

– I den gruppen kanske det finns helt andra riskvarianter men det förklarar inte skillnaden i insjuknande mellan grupperna, säger Ahmed Delli.

– Att barn med annan härkomst än svensk får en fördubblad risk för typ 1 diabetes när de föds och växer upp här talar starkt för att det är något i den svenska miljön ligger bakom, fortsätter han. Därför är det viktigt att försöka identifiera vad det är. Dels för att öka förståelsen för de bakomliggande mekanismerna och dels för att försöka hitta ett sätt att förebygga sjukdomen.

TORD AJANKI

 Nyhet från diabetesportalen.se 25 mars 2010.