I höst testas FACT, flexibla psykiatriska team, i Skånes tre största städer. Bakom forskningsprojektet står Ulrika Bejerholm som ser fram emot att patienternas friska sidor och styrkor äntligen ska få stå i fokus. Modellen är utformad för att patienter med komplexa och växelvis akuta problem ska få den flexibla vård och stöd de behöver.

Det är första gången FACT (Flexible Assertive Community Treatment) prövas inom allmänpsykiatrin. Målgruppen är ofta unga vuxna med depression, svåra ångesttillstånd, neuropsykiatriska diagnoser samt personlighetsstörningar. Ibland har man mer än en diagnos. Självskadebeteende är vanligt liksom ökad risk för suicid.

– Målet med FACT är att utveckla en ny och flexibel vårdmodell där samma team möter människan bakom patienten, i både med- och motgång. Som det är nu varvas sporadiska öppenvårdsbesök med besök på akuten. Sedan får många stöd av kommunen också. Med den nya modellen samlas all kompetens i samma team. Allt från läkare till anställda med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Man kan också få stöd med arbete och studier om det behövs, och vid missbruk. Så i stället för att vara patient på heltid hoppas vi att de får ork över till annat, och att inläggningarna blir färre, säger Ulrika Bejerholm, forskningsledare och professor i psykiatrisk hälso- och sjukvårdsforskning vid Lunds universitet.

En pilotstudie av FACT-modellen görs nu i höst i Malmö, Helsingborg och Lund. Om finansiering beviljas väntar sedan en större studie där 330 deltagande patienter lottas till att få antingen traditionell vård eller den nya FACT-modellen under ett år.

– Då ser vi om den nya modellen är bättre. Det är viktigt att även vården blir evidensbaserad, inte bara medicinerna.

Viktigt att bli sedd

Lundaforskarna är först i världen med att testa om FACT är bättre än den vanliga vården. Utöver forskarna utgörs projektets stomme av ett nätverk med personal och chefer inom psykiatri, kommun och patienter. I den förstudie som gjorts inom Region Skåne berättar personal med ledande befattningar att patienterna snurrar runt i systemet istället för att få det integrerade stöd de behöver. Patienterna efterlyser vård när och där de behöver den. De vill bli sedda och bemötta som människor med styrkor och förmågor. Och de vill inte riskera att vården står och faller med en enda personal. Personalen inom psykiatrin ser å sin sida att stressen kommer att minska när ansvaret delas och att förbättrad kontakt med den enskilda patienten kommer att gynna alla.

FACT:s flexibilitet innebär att man ”skruvar upp” respektive ”skruvar ned” vårdinsatserna. Vårdteamet följer patientens förändringar i måendet och behov av stöd i samhället. Hen behöver därför inte sätta sig på akuten, och svackan i måendet blir inte lika djup. I förstudien förklarade en patient att det inte handlar om att få mer stöd. Tvärtom – det viktiga är att få rätt stöd där och då man behöver det. För att göra det möjligt följer teamet patienten via en digital FACT-tavla och delar på ansvaret.

– För att vi ska lyckas är det viktigt att vi hjälps åt. Det är också positivt att forskarna har olika professioner i botten, samma som ingår FACT-teamet. Det behövs en ny vårdmodell som bygger på patients mål och en ömsesidig relation mellan patient och personal, där både vård och socialtjänst hugger i – inte bara samtal och medicinsk behandling, säger Ulrika Bejerholm.

Text: ERIKA SVANTESSON