Att levern kan ta skada av för mycket alkohol känner nog de flesta till. Går det tillräckligt långt kan det bli ärrbildningar och så småningom skrumplever. Däremot känner kanske inte lika många till att även ett långvarigt intag av för mycket socker och fett kan skada levern på samma sätt. Överflödigt socker omvandlas till fett och lagras i levern. För högt energiintag leder då till överfulla fettförråd i levern, så kallad fettlever.
I Lund forskas det om varför vissa lättare drabbas av fettlever än andra. Helena Jones är medicinsk biolog och hon berättar om ett ämne i kroppen, adiponutrin, som spelar en viktig roll vid uppkomsten av fettlever.
– Hos väldigt många, ungefär var femte i vårt land, och närmare hälften i USA, finns det en förändring i det här ämnet i kroppen som gör att de lättare kan lagra fett i levern. Förmodligen har det varit en evolutionär fördel att även kunna lagra energin från socker i form av fett i levern.
Forskarna Helena Jones och Cecilia Holm vid Lunds universitet har också sett att adiponutrin finns i blodet. Kanske kan den upptäckten i framtiden leda till en ny metod för att tidigare spåra fettlever. Sätts en hälsosammare kost och motion in i tid kan fettlever nämligen gå tillbaka. Går det däremot för långt rubbas leverns funktion, med ökad risk för bland annat diabetes och levercancer på sikt.
Vad är sämst – att äta för mycket fett eller för mycket socker?
Eftersom socker kan omvandlas till fett så är de lika dåliga för levern. Värst är ett kombinerat överintag av dem båda. Ungefär en fjärdedel av det fett som lagras vid fettlever hos människa härstammar från olika sockerarter förutsatt ett högt generellt intag av kolhydrater. Det är också känt att sockerarten fruktos* lättare ger upphov till fettbildning i levern i jämförelse med glukos. Sammanfattningsvis visar forskningen hittills att en minskning av intaget av socker och kolhydrater sänker fettvärdena i leven snabbare än att äta ”fettfritt”.
Kostråd från Livsmedelsverket
Tänk dock på att har du en övervikt och vill gå ner i vikt, är det viktigt att aldrig utesluta några näringsämnen från sin kost helt och hållet. Livsmedelsverket rekommenderar en balanserad kost där man äter av allt men ser till att det totala kaloriintaget inte blir större än vad kroppen förbrukar på en dag. Läs mer om dieter och viktnedgång på Livsmedelsverkets hemsida
* Fruktos ingår bara i mindre del i frukt, trots sitt namn. En stor fruktoskälla för oss är i stället vanligt strösocker, som består av hälften fruktos och hälften glukos. De sitter tillsammans i en så kallad disackarid och bryts ned i tarmen där kroppen kan använda det som energikälla. I livsmedel kan även invertsocker ingå, som är strösocker som delats upp i sina två beståndsdelar glukos och fruktos. Ett annat exempel på en livsmedelsingrediens som innehåller mycket fruktos är majssirap (som även kallas t.ex. fruktos-glukossirap). Den består av 40 till 90 % fruktos.
Text: NINA NORDH
Foto porträttbild: Anna Appelberg
Källa: Helena Jones
Mer läsning om fett
Fett är bra – i lagom mängder. Vi behöver fett för att kroppen ska fungera, men när det blir för mycket – eller för lite – kan vi bli sjuka.
I dag vet vi att fetma beror på flera faktorer där ärftlighet (genetisk predispositon) och livsstil (kost och motion) är de mest kända. Bakterierna i tarmfloran tros också spela en viktig roll i såväl utvecklingen av fetma som i utvecklingen av sjukdomar.
Maten vi äter påverkar inte bara kroppen utan även knoppen. Forskare vid Lunds universitet är speciellt intresserade av hur en kost med mycket fett och socker påverkar minnesförmågor i samband med övervikt och typ 2-diabetes. En studie på möss visar att fet mat och sockersötad dryck leder till försämrat minne, men att det går att vända utvecklingen.
