Övervikt och fetma är ett växande problem i hela världen och Sverige är inget undantag. Barn och ungdomar som drabbas riskerar i första hand psykiska och sociala problem. I förlängningen kan fetma leda till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och diabetes i vuxen ålder. Barnöverläkaren Carl-Erik Flodmark har utvecklat en lösningsfokuserad familjeterapi för att hjälpa barn och ungdomar med fetma.

Foto: Matton

– Fetma är en sjukdom som kan förklaras av både arv och miljö. Genetiken står för drygt 40 procent av förklaringen till varför man drabbas. Men sedan finns också viktiga miljöfaktorer, säger Carl- Erik Flodmark.

Den ena miljöfaktorn är kopplad till familjens livsstil, det som gör syskon lika. Den andra miljöfaktorn är istället kopplad till bostadsområde, skola, kompisar, affärer osv. i området där man växte upp.

Fetmagenerna programmeras

Carl-Erik Flodmark berättar om en teori som innebär att fetmagenerna programmeras, eller aktiveras tidigt i barnets liv av de miljöfaktorer som det lilla barnet omges av, som t.ex. felaktig kost. Många forskare tror idag att hur generna programmeras när vi är små har effekt hela livet.

– Än så länge vet vi inte riktigt hur det går till. Men nyligen publicerades en studie från England som visar att förändringar i geners aktivitet kan förutsäga fetma. Jag tror att ju mer de genetiska metoderna utvecklas, desto lättare blir det att hitta sådana samband.

Sociala och psykiska problem

Fetma innebär att man har för mycket fettväv men all fetma är inte lika farlig. Fett som lagras i fettväven utgör inte så stor hälsorisk. Det är först när fettväven inte kan ta emot mer fett som risken ökar att fettet börjar lagras på fel ställe, exempel vis runt de inre organen i buken och i blodkärlen. Bukfetma är en känd riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes och obehandlad fetma i ungdomsåren ökar risken för dessa sjukdomar längre fram i livet.

Hos barn och ungdomar ligger problemen i första hand på det psykiska och sociala planet. Det kan exempelvis röra sig om att bli mobbad, ha dåligt självförtroende eller drabbas av depressioner.

– Det är viktigt att komma ihåg att alla med fetma mår inte dåligt, de flesta mår lika bra som normalviktiga. Men de som söker hjälp mår däremot dåligt.

Familjeterapi och skräddarsydda lösningar

På Barnöverviktsenheten i Malmö tar man emot barn och ungdomar i åldrarna 2–18 år som har fetma. Behandlingsmetoden kallas SOFT (Standardiserad Obesitas Familjeterapi), bygger på familjeterapi och fokuserar på att hitta skräddarsydda lösningar utifrån ålder och behov. Hela familjen är delaktig och föräldrarna stöttas i att coacha sina barn. Man tar små steg åt gången och till varje återbesök som sker var tredje till var sjätte månad kommer man överens om 2–3 förändringar, som t.ex. att dricka mindre läsk eller äta mindre portioner.

SOFT-metoden fungerar både på barn och tonåringar men ju tidigare man kan påbörja behandlingen desto bättre. BVC och skolhälsovården har därför en viktig uppgift att fylla.

– Bäst av allt är givetvis att förhindra att fetma utvecklas men för det krävs politiska beslut. Det handlar om tillgång på olika livsmedel, förpackningsstorlekar, möjligheten att gå eller cykla till skolan osv. Det är de små skillnaderna som sker varje dag som spelar roll, säger Carl-Erik Flodmark.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ