Foto: Colourbox.

Likt Yin och Yang har de båda proteinerna motsatt effekt i blodkärlens väggar. AIF-1 stimulerar en oönskad nybildning av celler efter en kärlskada. IRT-1 har motsatt verkan.

Det är den senare som Maria Gomez, tillsammans med forskare på Lunds universitets Diabetescenter och Temple University i USA, vill använda för att hejda en farlig utveckling i blodkärlet. I djurförsök har de redan gjort det.

– Efter en kärlskada startar en nybildning av det innersta cellagret i blodkärlet. På sikt är den i regel till mer skada än nytta, säger Maria Gomez.

En vanlig orsak till kärlskador är den rensning av förträngda kärl som ofta görs när en patient har haft en hjärtinfarkt.

– I början öppnar det upp kärlet men efter en tid gör cellnybildningen att risken för nya hjärtinfarkter ökar igen.

Styra balansen

I djurförsök har forskargrupperna demonstrerat de båda proteinernas motsatta effekter. Halspulsådern på råttor skadades med en ballong, analogt med det ingrepp som utförs på hjärtinfarktpatienter.

Efter två veckor var cellnybildningen markant minskad i de kärl som hade mer protein IRT-1. Med AIF-1 var det tvärtom.

– Det som är intressant är att båda proteinerna görs av samma gen och att vi nu har hittat en mekanism som kan styra balansen mellan hur mycket av det ena eller det andra proteinet som bildas. Med hjälp av en ny drog kan vi då öka mängden av den ”goda” varianten IRT-1. Det är inte ett godkänt läkemedel men har testats nu på möss och verkar tolereras bra, säger Maria Gomez.

Farliga instabila plack

Forskarna har också analyserat drygt 150 bortopererade fettinlagringar (plack) från halspulsådern på patienter.

– Vi såg att de plack som är farliga, de som är instabila, lätt spricker, är mer inflammerade och oftare ger symtom, innehåller mer AIF-1. De med högre andel av proteinet IRT-1 är i stället beskedligare, konstaterar Lisa Berglund, medförfattare till den publicerade undersökningen.

Till vänster ett friskt blodkärl utan förträngningar, till höger ett blodkärl där plack börjat bildas. Foto: Dreamstime.

Diabetespatienter utvecklar mer plack och oftare av den farligare typen än icke-diabetiker. Risken för hjärtinfarkt är starkt ökad för diabetiker.

Cellnybildningen i blodkärlet leder också till att blodflödet förändras på ett negativt sätt. Det kan även vara så att AIF-1 är inblandad i själva bildandet av fettplack i kärlen.

Vanligaste dödsorsaken

Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och många patienter har återkommande infarkter vilka behandlas med olika typer av upprensningar av förträngningar i hjärtats kranskärl.

– Skulle vi kunna minska risken för återinsjuknande i infarkter vore det ett riktigt betydelsefullt framsteg, säger Maria Gomez.

Text: TORD AJANKI

Artikeln är tidigare publicerad på Diabetesportalen, 1 december 2011