Lite över en miljon personer kan ha handlat icke godkända skydd mot covid-19 på nätet, produkter som kanske inte fungerar eller är förfalskade. Detta visar en enkätundersökning gjord av Lunds universitet med hjälp av KANTAR Sifo.

Endast hälften av de som handlat hade kontrollerat om den källa de gjort inköp från hade någon sorts certifiering, som till exempel godkända nätapotek med EU-symbol.

– Det kan vara mycket svårt att avgöra om det rör sig om ett certifierat apotek eftersom många av de illegala sajter som utger sig för att vara äkta ofta är väl plagierade, säger Susanne Lundin, etnolog vid Lunds universitet och projektledare bakom enkätundersökningen.

Av svaren från två enkätundersökningar framgår att knappt 30 procent hade handlat skyddsprodukter mot covid-19 på nätet, främst handsprit, handskar och munskydd. Ett fåtal har handlat andra medicinska produkter, till exempel febernedsättande läkemedel, vitaminer och hälsokost med förhoppningen om att detta ska lindra symptom eller ge skydd mot covid-19.

Susanne Lundin menar att människor riskerar att köpa produkter som inte fungerar eller som är förfalskade. I värsta fall kan det invagga användaren i falsk trygghet och innebära smittorisker.

– Om man utgår från att enkätsvaren är representativa för personer i åldern 18-79 år i Sverige finns det risk för att drygt 1 miljon personer kan ha köpt icke godkända skyddsprodukter, förklarar Margareta Troein, forskare vid Kliniska vetenskaper i Malmö.

Om enkäten

Enkäten är ett resultat av det tvärvetenskapliga samarbetet mellan etnologerna Susanne Lundin, Talieh Mirsalehi och medicinaren Margareta Troein.

Enkätundersökningarna genomfördes i juni och september med hjälp av KANTAR Sifo. Varje undersökning har svar från 1000 personer.

Text: GISELA LINDBERG

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet