• Ultraviolett strålning, UV-ljus, kommer från solen men också från konstgjorda ljuskällor som solarier, kvartslampor och svetsutrustning. Strålningen har kortare våglängd än det synliga ljusets.
• Den mest kortvågiga delen av UV-ljuset, kallad UVC, absorberas av atmosfärens ozonlager. Det vi mest berörs av är därför UVA- strålningen, som når djupt ner i huden och påskyndar dess åldrande, och UVB-strålningen som får hudens ytskikt att bli tjockare. Båda bidrar till solbränna men kan också orsaka hudcancer.
• UV-index är ett mått på solstrålningens styrka, dvs hur stor risken är att bränna sig i solen. I Sverige ligger detta mått på 5-7 vid middagstid en solig sommardag och överstiger sällan 8.
• Vid ekvatorn är UV-strålningen starkare och kan ge brännskador även i skuggan, under vattnet eller vid molnigt väder. Solstrålning med ett index på över 11 ger brännskador redan efter någon minut. Det högsta värde som någonsin observerats är 17 och inträffade i västra Australien.
• Solande i solarium skulle kunna minska risken för livmodercancer, enligt lundastudien av 30 000 kvinnor i södra Sverige. Den visade att kvinnor som solat i solarium minst fyra gånger om året hade 40 procents lägre risk för livmodercancer. Men hälsoriskerna med solarier anses ändå överväga, eftersom både denna och andra studier visat ett klart samband mellan solarier och hudcancer, särskilt för unga personer vars hud är mer känslig.
• Att sola i solarium är inte heller någon bra metod att få D-vitamin eftersom förhållandet mellan UVA och UVB är annorlunda i solarier än i den naturliga solen. Solarier innehåller förhållandevis mer UVA-strålning, som inte bidrar till D-vitaminproduktionen.
Text: INGELA BJÖRCK
