Epigenetiska förändringar, som bestämmer vilka gener som är aktiva och vilka som inte är det, tros idag vara inblandade i en mängd tillstånd. Det gäller allt från beroendeproblem och depression till cancer och blodsjukdomar.

Forskarvärlden har länge varit fokuserad bara på DNA. Men arvsmassan i sig är ju som en stängd användarmanual, som bara blir intressant när den öppnas och tas i bruk. Det är då det blir viktigt att rätt sidor öppnas i rätt följd, säger cancerforskaren Kristina Drott.

Även blodforskaren David Bryder ser epigenetiken, detta att ”öppna de rätta sidorna”, som avgörande. Han forskar bland annat om blodstamceller, som hos äldre blir sämre på att bilda nya blodceller av rätt slag.

– Vi har kunnat se att orsaken inte är mutationer i stamcellernas DNA, utan förändringar i vilka gener som är aktiva. Det är alltså epigenetiska förändringar – och till skillnad från mutationer i DNA kan de påverkas och kanske upphävas, säger David Bryder.

Hans grupp har faktiskt lyckats göra just detta. Forskarna har kunnat ”backa” en åldrad cell, så att de förändringar den samlat på sig rensats bort och cellen blivit ung och fräsch.

Någon upptäckt av ungdomens källa är det dock inte fråga om.

– Att föryngra en åldrad cell var mycket komplicerat och kan bara göras med enstaka celler. Men det visade i alla fall att det är möjligt att ta bort epigenetiska förändringar som kommit med åren, säger han.

Kristina Drotts cancerforskning ligger närmare en klinisk tillämpning. Hon undersöker om epilepsimedlet valproat kan användas även vid behandling av lymfom, cancer i lymfsystemet. Poängen är att valproat påverkar histonerna, de ”trådrullar” på vilka den långa DNA-tråden ligger upprullad inuti cellkärnan.

– Medlet får tråden att ”ligga lösare” på rullarna. På så sätt kan det medel man brukar använda mot lymfom bli mer effektivt. Valproat skulle alltså vara en förbehandling, som patienten får ett par dagar före huvudbehandlingen, förklarar Kristina Drott.

Till skillnad från ett nytt läkemedel med samma funktion, som kostar 70.000 kronor per användning och måste ges flera gånger, är valproat ett billigt läkemedel. Eftersom det länge använts mot epilepsi är det också välkänt, så man riskerar inte att få några oväntade biverkningar.

Teknikutvecklingen bakom epigenetikens framgångar

Att epigenetiken blivit så i ropet idag beror inte minst på den tekniska utvecklingen, menar Kristina Drott.

– För några årtionden sedan var det svårt och dyrt att analysera bara en liten del av människans arvsmassa. Idag kan man analysera hela genomet relativt enkelt, och även se vilka gener som är aktiva och vilka som inte är det, säger hon.

Hon tror att epigenetiken kommer att ha mycket stor betydelse för behandlingen av cancer.

– Det gäller inte minst den cancer som inte svarat på standardbehandlingen utan kommer tillbaka. Återfallen hänger ofta samman med epigenetiska faktorer. Kan vi lära oss att handskas med dem, så kan vi få helt nya behandlingsmöjligheter.

Text: INGELA BJÖRCK

Foto blod: Dreamstime

Artikeln är tidigare publicerad i LUM