För snart 20 år sedan infördes de första restriktionerna mot användandet av antibiotika i Sverige. Detta eftersom överanvändning leder till att bakterier utvecklar resistens och infektioner blir i värsta fall omöjliga att behandla. Färsk statistik från Folkhälsomyndigheten visar att antalet recept med antibiotika som skrivs ut fortsätter att minska efter att de nya reglerna infördes.
– Det är ingen kraftig minskning, men det går åt rätt håll och glädjande är att resistensen mot antibiotika verkar ha stagnerat när det gäller luftvägsbakterier, säger Frida Enoksson, öronläkare på Helsingborgs lasarett (Skånevård Sund) och forskare vid Lunds universitet, som emellanåt konfronteras med de patienter som får allvarliga komplikationer i samband med en öroninflammation.
I Sverige insjuknar varje år cirka 200 000 personer med öroninflammation, de allra flesta är små barn och barn i förskoleåldern. Från tolvårsåldern och uppåt har örats immunförsvar mognat och det är inte längre ”normalt” att få öroninflammation. Ett fåtal fall, ungefär 60 per år, drabbas dessutom av akut mastoidit, en infektion som sprider sig vidare från mellanörat innanför trumhinnan till mastoidutskottet bakom ytterörat och i värsta fall därifrån vidare till hjärnan.
– Patienter som utvecklar akut mastoidit måste omedelbart behandlas med antibiotika. Det är en potentiellt mycket allvarlig infektion och i de fallen gäller inga restriktioner. Men den stora massan, med undantag av så kallade ”öronbarn” och vuxna, som drabbas av vanlig öroninflammation behöver ingen antibiotika, den läker kroppen själv ut. Istället kan man ge smärtstillande när läkare konstaterat öroninflammation. Skulle barnet inte bli bättre inom 1-2 dygn bör man emellertid åter ta kontakt med sjukvården, säger Frida Enoksson.
Komplikationer har inte ökat
– De allra flesta föräldrar är i dag väldigt förstående och medvetna om att det inte är bra att ge för mycket antibiotika.
Frida Enoksson har i en tidigare studie visat att antalet fall med den allvarligaste komplikationen till öroninflammation, akut mastoidit, inte ökat sedan de första restriktionerna mot antibiotika infördes vid milleniumsskiftet och fram till år 2007. Nyligen avslutade hon en studie där patienter från senare år studerats.
– Vi har inte analyserat resultaten än, men vi har i studien även tittat på orsaken till varför en del patienter drabbas av svår öroninflammation.
Frida Enoksson bävar för om den dagen kommer då antibiotika inte längre fungerar på de patienter som drabbas av en allvarlig komplikation efter en öroninflammation.
– Det vågar jag inte ens tänka på.
Text: OLLE DAHLBÄCK