Att möta likasinnade, få höra till och odla sin självmedkänsla är tre viktiga delar i den arbetsterapeutiska metoden Vardag i balans (VIB). Kristine Lund forskar om metoden. Hon ser hur meningsfulla aktiviteter kan öka livskvalitet och ge mer balans i vardagen för personer med psykisk sjukdom.

Ensamhet och social isolering är vanliga problem för personer med långvarig psykisk sjukdom. Detta leder ofta till en vardag som både saknar struktur och aktiviteter som upplevs som meningsfulla.

VIB-metoden är gruppbaserad och utformad för personer med psykisk ohälsa. Den lanserades för sju år sedan av arbetsterapeuterna och forskarna Mona Eklund och Elisabeth Argentzell vid Lunds universitet, och sedan dess har cirka 130 svenska arbetsterapeuter utbildats i metoden. Kristine Lund, arbetsterapeut och doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet, har undersökt hur metoden har fungerat för 133 deltagande personer. Gruppen är blandad både vad gäller ålder, kön, utbildningsnivå, familjebild och psykiatrisk diagnos.

Övervinna sin rädsla

Många av deltagarna hade tidigare försökt ändra mycket i sitt liv på samma gång, med följden att de misslyckades med sina mål och inte fick vardagen att fungera. Inför att träffas i grupp uttryckte många av deltagarna rädsla och oro. Skulle detta komma att upplevas av dem själva som ännu ett misslyckande? Men när deltagarna väl övervann sin rädsla kunde de tillsammans peka på varandras styrkor, lyfta varandra och öka självrespekten.

Små mål som uppfylldes, som att lyckas äta frukost fyra dagar i veckan eller att förmå sig att stiga upp ur sängen även en ledig lördag, visade sig kunna öka engagemang och graden av aktivitet. Utifrån det blir det sedan lättare att nå balans i vardagsaktiviteterna, berättar Kristine Lund. Att kunna ge råd och dela med sig av erfarenheter stärkte också deltagarna. Och att faktiskt ha roligt tillsammans.

– Vad är det som skapar själva meningen med att vara i grupp? Vi såg att om du har gått igenom något tufft där erfarenheten av det du upplevt sedan hjälper andra – då skänker det ett slags mening. Erfarenheten blir inte längre bara dålig. Tillhörighet är en stark faktor och det är ju viktig kunskap att ha med sig – inte minst inom psykiatrin, säger Kristine Lund.

Vikten av att ha en nära vän

Att ha en nära vän visade sig vara viktigt för en bättre balans i fritidsaktiviteterna. Även självmedkänsla var viktigt – att ”ta hand om sig själv som om en vän” och inte vara så hård mot sig själv vid eventuella bakslag. På så sätt blev deltagarna bättre på att bryta känslan av misslyckande och i ökad grad delta i aktiviteter.

– Inom denna grupp är det vanligt att vara understimulerad, i betydelsen att ha för lite meningsfulla aktiviteter. Men i våra studier ser vi att det inte bara är att lägga till aktiviteter, det måste finnas personlig mening och balans i dem.

Text: ERIKA SVANTESSON