Emil Egecioglu är expert på hormoner som styr vår aptit – det aptitstimulerande hormonet ghrelin och det blodsockersänkande hormonet GLP-1. På senare tid har dessa hormon även förknippats med beroende. Något som Emil Egecioglu har kunskaper om och som relaterar till två högaktuella ämnen runt jul och nyår; att sluta röka och att gå ner (eller åtminstone inte gå upp) i vikt.

–

Här förklarar Emil Egecioglu sin forskning i Lunds universitets adventskalender.

Receptorer för hormonerna återfinns på flera ställen i kroppen, till exempel i magen, hjärtat och hjärnan, berättar Emil Egecioglu, forskare inom området aptitreglering. Det faktum att receptorerna återfinns på så många platser ger forskarna anledning att tro att dessa hormoner har flera olika funktioner.

Dämpa suget efter god mat

Den gemensamma nämnaren mellan nikotin och aptitreglering är hjärnans belöningsprocesser; både nikotin och mat gör så att dopamin frisätts i hjärnan och denna frisättning kan i sin tur påverkas av hormonerna ghrelin och GLP-1. Dopamin styr vår vilja till lust och njutning.

-Tillgången på ghrelin och GLP-1 gör därför att vi bli mer eller mindre njutningslystna. Genom att förhindra ghrelins effekter i hjärnan, eller genom att stärka GLP-1s effekter, har det visats att man kan hålla nere vikten och dämpa suget efter god mat, berättar Emil Egecioglu.

Fimpa för gott

Nyligen har Emil Egecioglus tillsammans med forskarkollegor i Göteborg även visat att nikotinets effekter på belöningssystemen kan dämpas genom behandling med GLP-1-lika substanser, alternativ genom att blockera ghrelinets effekter. I hans forskningsfokus den närmaste framtiden ligger ökad kunskap och förståelse för hur ghrelin och GLP-1 samspelar med nikotin. Förhoppningen är att skapa bättre metoder för att hjälpa rökare att fimpa för gott och samtidigt lära oss mer om andra typer av beroende.

Text: ANNA APPELBERG

Artikeln är tidigare publicerad av Lunds universitet 8 december 2013