Personer som har svårt att betala sina löpande räkningar och saknar besparingar har en fördubblad risk över en 10-årsperiod att utveckla nedsatt psykisk hälsa. Det visar forskare inom socialmedicin och global hälsa vid Lunds universitet i en ny studie. Studien baserade sig på individer bosatta i Skåne, som svarade på enkätfrågor om ekonomi och hälsa vid tre tillfällen mellan 1999 och 2010.
– Eftersom psykisk ohälsa i sig kan leda till svårigheter att sköta sin ekonomi, så ingick i undersökningen enbart de personer, 2795 till antalet, som från början var vid god psykisk hälsa och aktiva på arbetsmarknaden, säger Per-Olof Östergren, professor i socialmedicin vid Lunds universitet och huvudansvarig för studien.
Fyra procent av dessa uppgav vid undersökningen 1999 att de hade svårt att klara de löpande räkningarna mer än hälften av årets månader och att de inte kunde få fram 12 000 kronor i händelse av en oförutsedd utgift. Det var vanligare med dessa typer av ekonomiska svårigheter bland kvinnor, 5 procent, bland utlandsfödda, 11 procent, och bland individer med osäkra anställningsförhållanden, 9 procent.
Bland deltagarna med ekonomiska svårigheter hade 32 procent vid undersökningens slutpunkt år 2010 utvecklat psykiska besvär, mot 13 procent bland övriga.
Riskfaktorer för den psykiska hälsan
– Med tanke på att andelen individer med osäkra anställningsförhållanden har ökat kraftigt sedan 1999 och med tanke på den ekonomiska utvecklingen efter coronapandemin och kriget i Ukraina, så är det rimligt att anta att andelen individer som har svårt att klara sina löpande räkningar och saknar besparingar har ökat påtagligt i den svenska befolkningen. Detta har också framkommit i rapporter från bland annat Statistiska Centralbyrån och Kronofogdemyndigenheten, säger Per-Olof Östergren.
Ekonomi finns med som en riskfaktor vid bedömning av psykisk hälsan, men Per-Olof Östergen menar att resultaten av studien visar att ekonomisk utsatthet och skuldsättning ska ses som tydligt betydande riskfaktor för den psykiska hälsan i befolkningen.
Länk till vetenskaplig publikation: “Selling one’s future: over-indebtedness and the risk of poor mental health and the role of precarious employment – results from the Scania Public Health Cohort, Sweden”
Text: KATRIN STÅHL
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet