Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Egen inläggning kan hjälpa vid självskadebeteende

2019-11-05

Studie visade på förbättrad funktionsförmåga när patienter med upprepat självskadebeteende erbjöds möjlighet att själva lägga in sig för slutenvård, så kallad brukarstyrd inläggning. Idag erbjuds vårdformen i Region Skåne och på flera platser runt om i landet.

Svenska undersökningar visar att mer än var fjärde tonåring någon gång avsiktligt skadat sig själv, ett beteende som sedan kan fortsätta upp i vuxen ålder.

– Den vanligaste bakomliggande orsaken är att man försöker att hantera negativa känslor. Man kan ha ångest, känna tomhet eller kanske självhat. I vissa fall kan personen ha försökt få hjälp flera gånger utan resultat – och då kan självskadebeteendet vara ett sätt att kommunicera att man mår dåligt, säger Sofie Westling, psykiater vid Region Skåne och forskare vid Lunds universitet.

Sofie Westling. Foto: Tove Smeds

Välja egen inläggning på psykiatrin

Hon har studerat hur så kallad brukarstyrd inläggning kan hjälpa personer med bland annat självskadebeteende. Det handlar om att patienterna själva får styra när de behöver vård.

– De allra flesta patienter som vi i psykiatrin träffar finns i öppenvården, men en del blir inlagda, så kallad heldygnsvård. Brukarstyrda inläggningar fyller ett gap mellan dessa vårdformer.

Max tre nätter åt gången och högst tre gånger i månaden kan patienten välja att lägga in sig för att förebygga allvarliga självskador eller självmord. Om patienten upplever behov av vård, kontaktar de avdelningen. För att kunna ta del av möjligheten måste patienten skriva ett kontrakt både med sin kontaktperson inom öppenvården och med psykiatriavdelningen. Kontrakten anger bland annat vilka målen är med inläggning, vilka tidiga tecken som patienten ska vara uppmärksam på och som ska föranleda inläggning – men även information hur man vill bli bemött av personalen.

Sofie Westling betonar att det handlar om att ge mer makt till patienten, att de får rodret att ta ut riktningen och styra sin vård i större utsträckning.

– Det finns undantagstillfällen där patienterna inte kan eller förmår att bedöma sina behov, men vi ser att vården generellt sätt blir bättre om patienten är med och styr.

Förbättrad funktionsförmåga

Metoden har använts i Nederländerna under mer än trettio års tid. Sofie Westling och hennes kollegor har nu genomfört en studie i Region Skåne där 125 patienter med upprepat självskadande och suicidnära beteende deltog. Hälften av dessa fick, utöver den vanliga vården, även erbjudande om brukarstyrd inläggning. Andra hälften, som utgjorde en kontrollgrupp, fick enbart vanlig vård. Studien pågick under ett års tid.

– Vi såg inga tydliga skillnader när det gällde antalet vårddygn mellan grupperna. Däremot såg vi skillnad i hur patienterna fungerade i samhället för dem som hade möjlighet till egen inläggning. Framför allt när det gäller förflyttning i samhället – alltså bland annat förmågan att röra sig utanför sitt hem, berättar Sofie Westling.

Vårdformen erbjuds i dag i Region Skåne inom psykiatrin, både för vuxna och för barn.

– Genom de kortare inläggningarna får personen fortfarande en chans att upprätthålla det som gör livet värt att leva; som att umgås med sina närstående, ta hand om hunden, blommorna eller vad det kan vara. För även om vi kan hjälpa dem som mår dåligt så är det inte vi som får folk att vilja fortsätta att leva. Det är allt som finns där ute, konstaterar Sofie Westling.

Text: TOVE SMEDS