Ett topprankat EU-projekt tar sikte på en ny typ av kamera som kan ge detaljerade bilder på tumörsökande molekyler i kroppen. Kameran kan användas för att beräkna stråldos vid cancerbehandling. Strålningsfysiker vid Lunds universitet driver forskningsprojektet tillsammans näringslivet.
Professor Sven-Erik Strand sätter bokstavligen fingret på problemet när han lutar sig fram och pekar på en mörk fläck på fotot. I datorn framför honom syns en bild av en patient, tagen med en så kallad gammakamera. Den mörka fläcken är en tumör.
– Problemet är att vi inte vet exakt hur radioaktiviteten i tumören ser ut i patienten. Nackdelen med dagens mätinstrument är att det är svårt att se små detaljer, säger han.
Tydligare bilder
Gränsen för gammakamerans upplösning går vid 1-1,5 centimeter. Sven-Erik Strand förklarar att en bättre detaljrikedom i bilden skulle vara till stor hjälp för planeringen av patientens behandling. I en tumör får man nämligen inte någon alltigenom jämn fördelning av radioaktivitet i cancercellerna. Istället är olika delar av tumören mer eller mindre aktiva. Det gäller att beräkna en lämplig stråldos som ger största möjliga effekt, och därför behövs en teknik som tydligare visar, på mindre än millimeternivå, hur tumören ser ut.
Sven-Erik Strand är verksam vid avdelningen för medicinsk strålningsfysik i Lund. Hans forskargrupp har under många år arbetat med att utveckla och utvärdera olika detektorsystem som ger digitala bilder med högre upplösning. I projektet samarbetar de med Lundaföretaget BioInvent samt det norska företaget Biomolex.
– De i Oslo bygger själva systemet, och BioInvent tillverkar molekylerna som vi i min forskargrupp sedan testar i olika cancermodeller för att kunna studera detektorsystemets egenskaper, säger Sven-Erik Strand.
Förra året blev samarbetstrion topprankad av Eurostars-programmet. Deras forskningsprojekt valdes ut av en internationell jury i Eurostars tredje utlysningsomgång. Eurostars är ett EU-program som stödjer små och mellanstora företags samarbete med akademin inom olika forskningssatsningar. Med trions topplacering följde också 3,5 miljoner kronor till det treåriga projektet.
Spåra tumörer
Sven-Erik Strands forskargrupp arbetar inte bara med forskning kring stråldoser utan i lika hög grad handlar det om att först göra själva diagnosen, alltså steget före behandling. Radioaktiva ämnen kan nämligen användas både vid diagnos och vid behandling. Genom att injicera ett radioaktivt ämne i patienten kan man hitta var tumörer sitter med hjälp av PET- eller SPECT-tomografiska metoder, som ger tredimensionella bilder av det radioaktiva ämnets fördelning i kroppen.
Forskargruppen studerar, tillsammans med BioInvent, flera olika radioaktiva ämnen kopplade till antikroppar för att se hur väl de fungerar som tumörsökare. De radioaktivt märkta antikropparna har olika förmåga att söka sig till områden i kroppen där cancerceller finns. Sven-Erik Strand lutar sig på nytt fram mot datorskärmen och pekar på en närbild av två olika tumörer.
– Här ser man tydligt hur olika dessa bägge ämnen fäster på tumören, förklarar han.
Sven-Erik Strands forskargrupp samarbetar inte bara med näringslivet utan även med andra aktörer inom Lunds universitet, exempelvis kärnfysikforskare på Fysiska institutionen, samt utgör en del av Lund University Bioimaging Centre, ett bildcentrum som är en av universitetets stora satsningar på att tillgängliggöra avancerad forskningsutrustning för användare inom hela Sverige.
– Vårt detektorsystem är en av de olika typer av utrustning som ska finnas tillgängligt vid Bioimaging Centre, säger Sven-Erik Strand.
Text: LENA BJÖRK BLIXT
Nyhet från Lunds universitet 25 oktober 2011.
Artikeln har tidigare varit publicerad i LUM nr 7, okt/nov 2011.