De emigrerade till Sverige som unga och friska. Men inkräktarna som medföljde på resan och som sedan dess levt ett gott liv i kroppens kretslopp är ett slumrande hot mot deras liv. Och när sjukdomen slår till krävs det ofta en erfaren infektionsläkare för att förstå sambandet.

Encelliga organismer som amöbor ger tydliga symtom när de i likhet med den vattenburna ”östersundsparasiten” Cryptosporidium invaderar tarmen. Masken som smugit sig in i din tarm för längesedan för däremot en mer diskret tillvaro.

– Men vid immundämpande behandling förökar den sig omåttligt. Då ger den mycket kraftiga symtom. I vissa fall är dödligheten 80 procent, säger infektionsläkaren och tropikmedicinaren Jonas Bläckberg vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

Då handlar det om Strongyloides stercoralis, en några millimeter stor gynnare som ännu inte fått något svenskt namn, till skillnad från bandmasken, hakmasken och spolmasken.

Den senare bärs av flera miljarder människor som inte har tillgång till rent vatten. Bandmasken, som kan bli flera meter lång, trivs i dåligt tillagat kött medan hakmasken tar sig in genom den bara foten för att vandra upp mot tarmen. Strongyloides stercoralis tar samma väg och båda finns främst i tropikerna.

Upptäcks flera decennier senare

– Hos infödda svenskar, som bara är på tillfälliga besök i tropiska områden, är maskinfektioner ovanliga, berättar Bläckberg. Däremot får vi allt fler ibland mycket svåra fall av sådana infektioner från personer som invandrat för flera decennier sedan.

Själv har han på kort tid behandlat tre personer med den allvarligaste formen, den från Strongyloides stercoralis. När masken etablerat sig i tarmen lägger den ägg, som kläcks, vandrar igenom tarmväggen och upp via luftvägarna till munnen där den åter sväljs ner till tarmen och lägger ägg…

– Den person som bär på masken märker ofta inga symtom. Men i samband med immundämpande behandling kan infektionen bli okontrollerbar och ge symtom från flera organ. Då går det att få diagnos genom att ta prover på sekret från lungan, säger Jonas Bläckberg som då kan se masken i mikroskop.

Kortison dödlig risk

Ett europeiskt land med stor erfarenhet av masken i den egna befolkningen är Storbritannien, bland dem de soldater som hamnade i fångenskap i Burma under andra världskriget och som gestaltades i filmen ”Bron över floden Kwai”.

– Av dem som fortfarande lever bär 30 procent på masken, berättar Bläckberg. För dessa individer innebär ett så vanligt immundämpande medel som kortison en dödlig risk. Masken förökar sig explosivt, lungfunktionen försämras, tarmen paralyseras och patienten kan få blodförgiftning.

– Eftersom hosta ofta är det enda tidiga symtomet misstas ofta detta för astma. Medicineringen med kortison får motsatt verkan när kroppens eget försvar slås ut, säger Jonas Bläckberg som imponeras och förundras över den märkliga livscykel som Strongyloides stercoralis valt.

Den slumrande parasiten är enkel att besegra med avmaskningsmedel. Det går även sedan sjukdomen brutit ut, men då är dödligheten stor. Och med en växande åldrande befolkning av personer som invandrat för längesedan finns det därför ett stigande behov av ny läkarkompetens inom området, säger Jonas Bläckberg.

– Inom forskningen ser jag något nytt av intresse nästan varje månad.

Text: PER LÄNGBY