Gemenskap, uppskattning och att trivas med arbetsuppgifterna. Även tid för träning och kortare arbetstid är viktigt för att fler äldre ska stanna kvar längre i arbetslivet.

Åldersgränserna i vårt pensionssystem flyttas nu successivt framåt för att anpas­sas till en befolkning som lever allt läng­re. Samtidigt har Sverige under många år haft en kultur där äldres erfarenhet och kompetens många gånger förbises.

Kerstin Nilsson är professor i folkhälsovetenskap med inriktning epidemiologi och docent i arbetsvetenskap, verksam vid Högskolan Kristianstad och Lunds universitet. Hon har summerat över tju­go års forskning inom området hållbart arbetsliv i den så kallade SwAge-model­len (se faktaruta). Där har nio olika om­råden lyfts fram, allt från den egna häl­san och fysisk respektive mental belast­ning i arbetet, till möjligheterna för åter­hämtning, social gemenskap och utveckling.

– De nio områdena påver­kar varandra. Det är därför viktigt att arbeta med alla de­larna inom en organisation. Det fungerar heller inte att vänta tills medarbetarna när­mar sig pensionsåldern, säger Kerstin Nilsson.

Vill ha mer tid för fysisk aktivitet

Det finns med andra ord inte en lösning som passar alla utan det vik­tiga är att ha ett helhetsperspektiv. Indi­videns behov behöver vara i fokus efter­som våra livsresor, både på arbetet och i privatlivet, kan se så olika ut.

I undersökningar som Kerstin Nilsson har gjort ser man att äldre ofta lyfter fram vikten av trivseln på en arbetsplats för att vilja arbeta kvar länge. Det

handlar bland annat om att känna sig bety­delsefull och uppmärksam­mad för det du gör, men ock­så att få möjlighet att utvecklas och tycka att arbetet är roligt. Annat som får allt större bety­delse för hälsan när du blir äld­re är att kunna styra och för­korta sin arbetstid, liksom tid för återhämtning och fysisk aktivitet.

– Vi vet att det blir allt vik­tigare att hålla sig fysiskt aktiv ju äldre man blir, och i undersökning­ar är det också något som äldre medar­betare brukar framhålla som viktigt för att må bra på jobbet. Däremot är det inte lika vanligt att chefer lyfter fram det, sä­ger Kerstin Nilsson.

Helhetstänk för längre arbetsliv

Samtidigt är risken stor i många orga­nisationer att det inte finns tid och resur­ser att arbeta med de frågor som kan få äldre att både vilja och kunna ha ett långt arbetsliv. Ständiga besparingskrav har slimmat många organisationer så myck­et att utrymmet för det förebyggande ar­betet ligger på ett minimum. Därför me­nar Kerstin Nilsson att det är det centralt att reflektera över alla de nio områdena i SwAge-modellen i samband med det sys­tematiska arbetsmiljöarbetet.

Fördomar om seniora medarbetare hindrar

Det finns många fördomar som påver­kar synen på äldre, både på arbetsplatser och i samhället i stort – att yngre skulle vara pigga och nyfikna, och att äldre är trötta och har stagnerat i sin utveckling. Det här är fördomar som både chefer och medarbetare gett uttryck för i Ker­stin Nilssons studier. De anställda iden­tifierar inte heller sig med sin rätta ålder.

– I en av våra enkätstudier på en arbets­plats med 23 000 medarbetare frågade vi hur gamla de anställda kände sig – yng­re, äldre eller lika gammal som sin ålder. Det intressanta var att upp till ungefär 28 år svarade de flesta att de kände sig äld­re än sin ålder och efter cirka 38 år kände de flesta sig yngre än sin ålder. Även de som arbetade kvar efter 68 år angav att de kände sig yngre än sin ålder.

Stöttar yngre kollegor

Men varför förekommer det då att 50-plussare ratas vid nyanställning eller att arbetsgivare inte satsar lika mycket på kompetensutveckling? Egentligen borde ju många ha större möjlighet att göra kar­riär när barnen har blivit äldre och man har fått allt mer erfarenhet i sitt arbete.

– För att ändra på det behöver synen på äldre förändras. Till exempel skulle men­torsrollen kunna utvecklas mycket mer. I många fall är de äldre bärare av erfaren­het och kunskap, och vi har kunnat se att de bidrar med trygghet till arbetsplatsen och de yngre kollegorna.

Hittills är det framför allt på teknikföretag och inom byggindustrin som äld­re med specialkunskap kan få rollen som mentor eller chefsstöd på arbetsplatsen och successivt trappa ner

– En del kommuner har också börjat erbjuda systemet 80-90-100, det vill säga att äldre anställda kan få möjlighet att ar­beta 80 procent, få 90 procent i lön och 100 procent pensionsavsättning. Då blir övergången till pensionen mjukare. Det kan vara viktigt att ”fasa in” pensionen för att inte så abrupt klippas av från ar­betets dagliga aktiviteter

 

STANNA ELLER GÅ? FAKTORER SOM AVGÖR

Modellen SwAge (Sustainable Working Life for All Ages) syftar till ett hållbart arbetsliv och har tagits fram av Kerstin Nilsson. Den består av nio delar som förenklat kan delas in i fyra olika områden.

A. Arbetsmiljöns hälsoeffekter
• diagnos, sjukdom, funktionsvariation, självskattad hälsa
• fysisk arbetsmiljö, fysisk belastning,
slitage, olyckor, klimat
• mental arbetsmiljö, stress, krav, kontroll, hot, våld
• arbetstid, arbetstakt, återhämtning

B. Privatekonomi
• ekonomi, försörjning, mat för dagen,
boendekostnader, resor etc.s

C. Stöd och gemenskap
• privatsocial miljö, familj, partner, nära vänner, fritid etc.
• arbetssocial miljö, ledarskap, attityd, diskriminering, delaktighet, socialt stöd

D. Utförande av arbetsuppgifterna
• tillfredsställelse i arbetet, kärnan
i arbetet, stimulans, självförverkligande aktiviteter
• kompetens, förmågor, kunskap, utveckling