Depression är en riskfaktor för självmord. Ju djupare depression, desto större är risken för att en person tar sitt liv. Men det finns hjälp att få för den som lider av depression.
– Är man djupt deprimerad är det viktigt att söka vård. Gör inte den drabbade det själv, så måste någon anhörig hjälpa personen ifråga. Depressioner går att behandla! säger docent Per Nettelbladt vid Lunds universitet. Han är en av de forskare som undersökt den psykiska hälsan hos en normalbefolkning i den så kallade Lundbystudien.
Självmordsfrekvensen minskar
Lundbystudien startades 1947 i syfte att studera den psykiska hälsan i de två socknarna Dalby och Bonderup utanför Lund. Vid starten omfattade studien drygt 2.500 personer i alla åldrar. Tio år senare tillkom ytterligare drygt 1.000 personer som antingen flyttat eller fötts till området.
Lundbystudien pågår fortfarande, 62 år efter starten. Den senaste fältundersökningen genomfördes med början 1997, och de senaste åren har forskarna ägnat sig åt att analysera det då insamlade materialet.
– Vi har bland annat konstaterat att antalet självmord för personer med diagnosen depression minskat efter 1962, då tricykliska antidepressiva läkemedel infördes i Sverige. Det talar för att införandet av antidepressiv behandling i en befolkning kan påverka självmordsfrekvensen, säger projektledare Per Nettelbladt.
Flera riskfaktorer för depression
Forskarna har också funnit flera riskfaktorer för att insjukna i depression. Cecilia Mattisson visar i en avhandling som bygger på Lundbymaterialet att personlighetsdrag som nervositet och subvaliditet (låg grad av energi) liksom tidigare ångeststörning ökade risken för insjuknande i depression, medan draget superstabilitet (balans i stämningsläget) skyddade. Nervösa symptom i barndom och ungdom samt alkoholmissbruk eller alkoholberoende ökade också risken för depression hos män. Hos kvinnor ökade risken med personlighetsdrag som lättkränkthet, uttröttbarhet och antisociala drag.
– En fördel med Lundbystudien är att den är prospektiv, det vill säga framåtblickande, och att personerna är undersökta, oftast före sjukdomsepisoden, säger Cecilia Mattisson.
Kvinnor oftare deprimerade men fler män begår självmord
När det gäller ri skfaktor er för självmord fann hon att manligt kön och svårare depressioner innebar en ökad risk. Cecilia Mattisson har också mätt förekomsten av depression i två 25-årsperioder, 1947–1972 och 1972–1997, för att se om antalet personer med depression ökat.
– Vi fann ingen ökning när vi jämförde de två perioderna, i stället en minskning för kvinnor i den senaste perioden. Det är en aning överraskande eftersom man tidigare i Lundbystudien sett en ökning av personer med depression. Men den här studien spänner över en längre period. Liksom i tidigare studier visade det sig att det är vanligare med depression hos kvinnor än hos män.
Den senaste fältundersökningen i Lundbystudien visar också att majoriteten av dem som begått självmord varit drabbade av psykisk ohälsa.
– Det är inte överraskande, men Lundbystudien bekräftar det, säger Mats Bogren, en annan av forskarna. Han tillägger samtidigt att Lundbystudien inte kan betraktas som representativ för en befolkning i dagens Sverige.
– De som ingår eller ingått i Lundbystudien är en landsortsbefolkning utan inslag av utomnordiska invandrare och narkotikamissbruk. Hade studien genomförts i exempelvis Malmö hade vi nog sett ett delvis annorlunda resultat, tror han.
Text: OLLE DAHLBÄCK
