Det är väl känt att psykisk ohälsa ökar risken för att hamna i ett beroende och vice versa. Trots det är det inte ovanligt att man missar en av diagnoserna och behandlar bara det ena tillståndet. Då är risken stor att behandlingen till exempel fungerar sämre eller inte alls.

– I Sverige har vi en tydlig ansvarsfördelning där socialtjänsten tar hand om psykosocial behandling och andra insatser för beroendeproblematiken medan psykisk ohälsa behandlas av sjukvården. Systemet skiljer på klient och patient och det är en olycklig fördelning som gör det svårt att hantera dubbla diagnoser. I de flesta andra länder är man patient oavsett om man söker för alkoholproblem eller depression, säger Agneta Öjehagen, seniorprofessor i psykosocial forskning vid Lunds universitet.

Hon menar att det är viktigt att se hela patientens problematik och att behandlingarna för olika tillstånd måste integreras för att fungera optimalt.

Det ena påverkar det andra

Att psykisk ohälsa ökar risken för att hamna i ett beroende och vice versa gäller för många olika diagnoser, både milda och svåra, och för olika typer av missbruk. Men den vanligaste kombinationen är alkohol tillsammans med depression och/eller ångest.

Flera stora internationella studier har visat att personer som lider av depression och ångest har minst dubbelt så stor risk att utveckla ett alkoholberoende någon gång under livet, jämfört med befolkningen i stort. Av dem som behandlas för depression har ungefär var femte ett alkoholberoende och för det motsatta förhållandet är problemet ännu större. Av dem som behandlas för alkoholberoende har över 40 procent även en depressionsdiagnos.

Hjärnan mer stresskänslig

Men varför påverkar dessa tillstånd varandra? Agneta Öjehagen kan se flera olika förklaringar:

– Alkohol, och även andra substanser, påverkar hjärnan på olika sätt och ett beroende kan göra hjärnan mer stresskänslig. På sikt kan alkoholberoende också påverka relationer negativt och leda till sociala konsekvenser. Allt detta kan leda till psykisk ohälsa.

Den som lider av depression kan uppleva att alkohol ger viss lindring – som dock är kortvarig. Då är risken stor att man börjar öka intaget, och hamnar i ett riskbruk som till slut utvecklas till ett beroende.

Viktigt med tidiga insatser

Det är viktigt att fånga upp dessa personer så tidigt som möjligt. I samband med en stor depressionsstudie, som gjordes i samarbete mellan Karolinska Institutet i Stockholm och Lunds universitet med Agneta Öjehagen som biträdande projektledare, undersöktes patienternas alkoholvanor.

Knappt tusen patienter inom primärvården, som fått diagnosen mild eller medelsvår depression, tillfrågades om sina alkoholvanor. Jämfört med befolkningen i övrigt hade patientgruppen oftare ett riskbruk av alkohol. Framför allt männen hade ett signifikant högre riskbruk. En liknande trend kunde också ses bland kvinnorna men var inte lika tydlig.

– Vi menar därför att det borde bli rutin på alla vårdcentraler att fråga patienter som söker för depression om deras alkoholvanor, säger Agneta Öjehagen.

Rådgivande samtal sänkte alkoholkonsumtion

I en annan studie ville forskarna undersöka om det gick att påverka riskbruk av alkohol bland öppenvårdspatienter vid psykiatrin i Skåne. Patienterna kunde ha olika diagnoser, alltså inte enbart depression som i den förra studien, dock inte psykos. Samtliga ombads att fylla i ett frågeformulär om sina alkoholvanor i samband med sitt besök vid den psykiatriska öppenvården. De som uppvisade ett riskbruk delades vidare in i två grupper, en som fick behandling för sitt riskbruk, så kallad intervention, och en kontrollgrupp. Interventionen bestod i att patienten fick ett informerande samtal om sitt riskbruk och rådgivning kring detta. Grupperna följdes upp efter ett halvår.

– Efter ett halvår hade interventionsgruppen minskat sitt riskbruk jämfört med kontrollgruppen*. Våra resultat visar att det i många fall räckte med ett enda rådgivande samtal för att få ner alkoholkonsumtionen. Det visar också hur viktigt det är att uppmärksamma den här typen av samsjuklighet och att även små åtgärder kan ha bra effekt, säger Agneta Öjehagen.

Text & porträttbild: EVA BARTONEK ROXÅ   

Ingångsbild: Dreamstime

*Efter avslutad studie erbjöds även kontrollgruppen samma intervention