Dendritcellen är en typ av cell som upptäcktes på 70-talet men nu blivit ett hett forskningsobjekt. Den spelar en viktig roll för immunförsvaret genom att plocka upp främmande ämnen och presentera dem för de vita blodkroppar som ska bekämpa angriparna. En forskargrupp från Lunds universitet har just publicerat en artikel om dendritceller i den ansedda tidskriften Immunity.

Dendritcellerna utgör en länk mellan våra två typer av immunförsvar. Vi har dels ett medfött immunsystem som utgör kroppens första försvarslinje, dels ett så kallat adaptivt immunsystem som kan tränas upp att känna igen farliga inkräktare. Det medfödda immunförsvaret reagerar snabbt på en infektion, men är inte lika kraftfullt som det adaptiva immunförsvaret. Detta behöver å andra sidan längre tid för att komma i gång.

Som tränade polishundar

Dendritcellerna tillhör det medfödda immunsystemet, men har i uppgift att likt tränade polishundar nosa upp farliga ämnen och bära fram dem till de vita blodkropparna i det adaptiva immunsystemet.

Dendritcell. Foto: Wikipedia commons 

– Utan dendritceller skulle de vita blodkropparna inte kunna lära sig att reagera på rätt sätt. Vaccinationer, som ju är ett sätt att träna upp immunförsvaret, skulle t.ex. ha sämre effekt, säger Emma Persson.

Hon är doktorand på Avdelningen för slemhinnans immunologi. Hon och hennes handledare professor Bill Agace är huvudansvariga för den artikel som nu publicerats i Immunity. Artikeln handlar om en av de två huvudtyper av dendritceller som finns i tarmens slemhinna. Forskarna tror att dessa två typer av dendritceller har delvis olika funktion i tarmens immunförsvar.

Lagom mycket av vita blodkroppar

– Det är känt genom djurförsök att båda typerna är nödvändiga för att djuret ska kunna bekämpa en tarminfektion. I vår studie har vi visat att också människan har liknande dendritceller, och vi tror att tarmsjukdomarna Crohns sjukdom och ulcerös kolit kan hänga samman med en förändring i dendritcellernas funktion, förklarar Emma Persson.

Det är en typ av dendritcell med det komplicerade namnet CD103+CD11b+ som lundaforskarna studerat i försöksmöss utvecklade just för dessa studier.

Studierna visar bland annat att dessa dendritceller har betydelse för bildningen av en sorts vita blodkroppar som kallas Th17-celler. Att ha en lagom mängd av Th17-celler tros vara viktigt för hälsan: alltför små mängder kan göra det svårt för kroppen att försvara sig mot infektioner, medan alltför stora mängder har kopplats samman med autoimmuna sjukdomar.

– Både MS, diabetes och reumatoid artrit har kopplats till höga halter av Th17-celler, säger Emma Persson.

Med tarmhälsan i fokus

Forskargruppens studie har bäring inte bara på tarmens sjukdomar utan även på andra sjukdomar där tarmhälsan kan spela in, samt på utvecklingen av nya vaccin.

– Att förstå de olika dendritcellernas funktion är viktigt för att kunna utveckla mer effektiva vaccin. Genom att rikta vaccinationen mot en viss typ av dendritcell skulle man kanske kunna påverka typen av immunsvar och ”skräddarsy” det för bästa möjliga effekt, menar Emma Persson.

Text & porträttfoto: INGELA BJÖRCK

Foto dendritcell: Wikipedia commons (By Judith Behnsen, Priyanka Narang, Mike Hasenberg, Frank Gunzer, Ursula Bilitewski, Nina Klippel, Manfred Rohde, Matthias Brock, Axel A. Brakhage, Matthias Gunzer [CC-BY-2.5 https://creativecommons.org/licenses/by/2.5/, via Wikimedia Commons