Fyra av fem unga i Sverige menar att de mår fint, samtidigt som den psykiska ohälsan växer. Men det finns saker som gör unga friskare och gladare. Fysisk aktivitet är en av dem och det hälsofrämjande KBT-programmet DISA, som används i vissa skolor, ett annat. Det har Pernilla Garmys forskning visat.
– Skillnaden var tydlig, men inte jättestor, mellan kontrollgruppen och de elever som gått igenom Disa-programmet. Resultaten visade att DISA förebygger depressiva symtom, stärker ungdomars självskattade hälsa och att kostnaden är förhållandevis låg, säger hon.
Pernilla Garmy är i grunden skolsköterska. Numera forskar hon vid Högskolan i Kristianstad och Lunds universitet och hennes många studier rör sig runt barn och ungdomar, deras livsstilsvanor och hälsa.
– Jag brinner för att ungdomar ska ha det bra. Skolan är en viktig plattform där man kan jobba för en bättre psykisk hälsa bland unga, säger hon.
För de flesta skolinsatser som syftar till att förbättra den psykiska hälsan finns lite evidens, eftersom få utvärderingar gjorts. Men det gäller inte längre DISA, eftersom Pernilla Garmy utvärderade det i sin avhandling. DISA stod till en början stod för Depressive Symtoms in Swedish Adolescents. De positiva hälsoeffekterna var något mer framträdande hos flickor som deltagit i programmet än hos pojkar.
– Idag har programmet förändrats och blivit mer förebyggande. Det fokuserar mer på styrkor och DISA står numera för Din Inre Styrka Aktiveras.
Fler unga mår dåligt
Tonåren och tiden som ung vuxen är generellt sett en frisk tid i livet. I den senaste nationella folkhälsoenkäten (2021) skattade fyra av fem unga mellan 16-29 år, sitt psykiska välbefinnande som gott eller mycket gott.
– Det ska vi komma ihåg, men samtidigt går utvecklingen åt fel håll – allt fler studier visar att den psykiska ohälsan ökar, säger Pernilla Garmy.
Andelen bland 16-29-åringarna som rapporterar psykiska besvär, både lätta och svåra, ökar. Tjejerna rapporterar oftare psykiska besvär och hämtar ut mer antidepressiva läkemedel än killarna. Mer än hälften av ungdomarna rapporterade symtom som oro, trötthet, huvudvärk, nedstämdhet och sömnproblem. De symtomen ökar bland unga i skolåldern, framförallt bland flickor. Ett exempel på att allvarlig psykisk ohälsa ökar är att fler ungdomar vårdas på sjukhus för depression och ångest.
Skolan stressar många – särskilt flickor i nian
Många ungdomar uppger att de är stressade över skolan. Högstadieeleverna var mer stressade än gymnasieeleverna och värst var det för flickorna i nionde klass. I nian var det dubbelt så vanligt att flickor uppgav att de regelbundet var nervösa eller nedstämda, jämfört med än pojkar. Det visade en av Pernilla Garmys studier. (se B nedan)
– Men livet är en berg- och dalbana. Att vara människa är att må dåligt ibland – att känna sig stressad, sova dåligt eller ha ångest. Men DISA kan rusta tonåringarna för att kunna hantera stress och motgångar bättre, säger hon.
Bryta negativa tankar och få mer energi
Vanligtvis innebär DISA 10 träffar i halvklass som leds av en lärare eller personal från elevhälsovården. Ungdomarna brukar uppskatta de djupa och ibland existentiella samtal som förs i gruppen. Genom KBT-programmet ska eleverna bli bättre på att hantera negativa tankar.
– Det handlar om att bli medveten om sina egna negativa tankar. Är det så att jag ofta ältar? Vad består min stress av? Genom att se på sina tankar med lite distans så kan man bli mer realistisk.
DISA vill också inspirera ungdomarna till att göra fler positiva aktiviteter i vardagen. Eleverna uppmuntras till att schemalägga sina må-bra-aktiviter. Det kan handla om vad som helst som får dig på gott humör: att baka, träna, samla frimärken, träffa en kompis eller filmkväll i soffan.
– När man mår bra gör man meningsfulla saker av bara farten. Men när man är nere är det lätt att känna att man inte orkar. Det blir lättare om det redan är schemalagt.
De som tränar mycket mår bra och gillar sin kropp
De flesta unga rör på sig mindre än tidigare generationer. Men samtidigt som den fysiska aktiviteten bland tonåringar minskar generellt så finns det en växande grupp som tränar ofta och intensivt.
– Det är färre tonåringar som blir varma och svettiga tre gånger i veckan som rekommendationen är, men samtidigt är fler jätteaktiva och tränar fyra till sju gånger i veckan.
En av Pernilla Garmys studie om gymnasisters hälsa fick ett överraskande resultat: flickorna mådde bättre än pojkarna. Alla andra studier brukar visa på att pojkar i tonåren mår bättre än flickor.
– Det var spännande att flickorna på gymnasiet i vår studie mådde bättre än pojkarna. Men urvalet kan ha varit skevt. Det handlade nog snarare om att de här gymnasieflickorna i Lund var mer fysiskt aktiva än pojkarna, än om könet.
Klart är att fysisk aktivitet är en mäktig friskfaktor när det gäller psykisk ohälsa och unga. De som tränade mycket var också mer nöjda med sin kropp.
– Vi blev också glatt överraskade över flickornas kroppsuppfattning. 70 procent svarade att de var ganska eller mycket nöjda med sin kropp, både när det gällde utseende och funktion. För pojkarna var den siffran lägre, 63%.
Svårt få ihop god sömn med att finnas där
Att inte sova tillräcklig som ungdom är kopplat till att må sämre psykiskt. En jämförande undersökning har visat att sömnbrist hos unga även ökar risken för psykisk ohälsa när de blir vuxna.
Pernilla Garmy och hennes forskarkollegor har sett att ungdomar som sover mindre än sju timmar per natt oftare är överviktiga och har fler underkända betyg.
– Vi vet att de som är aktiva med mobilen på natten sover sämre och att det är bäst om mobilen inte finns i sovrummet.
Men skärmtiden ökar och det gör även nattliga störningar i form av sms och andra digitala meddelanden. En studie som gjordes 2020 visade att var fjärde ungdom tog emot och skickade nattliga meddelanden varje vecka.
– Samtidigt är det svårt för dem att inte sova nära mobilen. Många är omtänksamma och vill finnas där om det skulle vara så att någon kompis är ledsen eller mår dåligt på natten.
Ungdomarna kontaktar varandra när de mår dåligt, även om deras föräldrar sover bara ett par steg bort. När Pernilla Garmy och hennes forskarkollegor intervjuar ungdomar så tycker de om att prata och bli lyssnade till.
– Det har blivit väldigt långt till föräldrarnas sovrum för att berätta vad som tynger dem. Vi vuxna behöver vara mer nyfikna, intresserade och lyhörda.
Text: Jenny Loftrup
Vetenskapliga studier:
Association Between Sleep Duration, Obesity, and School Failure Among Adolescents
Pernilla Garmys avhandling 2016:
