Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Den mörka sidan av vårt arvsanlag

2019-10-28

Illustration av nervcell

Illustration av nervcell. Johan Jakobsson forskar bland annat på transposoner, som verkar ha en reglerande roll för hur gener uttrycks i bland annat hjärnceller. Bild: Dreamstime

Johan Jakobsson installerades som professor i medicinsk forskning med särskild inriktning mot neurovetenskap den 18 oktober 2019 vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning.

Den mänskliga hjärnan utvecklas med början i fosterstadiet. Detta är en mycket komplex process som lägger grunden till de kognitiva egenskaper som karaktäriserar oss människor. Mycket lite är känt om vilka delar av våra arvsanlag som specifikt ligger till grund för den mänskliga hjärnans utveckling och till exempel vad som skiljer oss från vår närmsta släkting schimpansen. Sådan kunskap är dock ytterst viktig, både för att förstå hur den mänskliga hjärnan fungerar och för att öka förståelsen för vad som går fel när vissa sjukdomar drabbar hjärnan.

Vårt arvsanlag innehåller ungefär 20 000 gener, som tillsammans bildar de proteiner som är cellens byggstenar. Trots detta utgör generna knappt 2 procent av vårt arvsanlag. Min forskning fokuserar på att studera den delen av arvsanlaget som inte har några gener: den ”mörka delen” av vårt DNA. Den allra största delen av vårt arvsanlag består av så kallade transposoner, vilka är rester av gamla virus. Länge har dessa transposoner setts som skräp-DNA utan någon avgörande roll för människans evolutionära resa. Min forskargrupps forskning visar dock att transposoner verkar ha en reglerande roll för hur gener uttrycks, i synnerhet i hjärnceller.

Nu undersöker vi om transposoner har spelat en avgörande roll i evolutionen av den mänskliga hjärnan och om de bidrar till sjukdomar såsom psykiatriska sjukdomar, hjärntumörer och neurodegenerativa sjukdomar. Vi arbetar både med djurförsök och mänskliga stamceller, som vi odlar i labbet. Vår forskning är också mycket beroende av avancerade algoritmer som används för att analysera de stora datamängder som forskningen genererar. Vi är säkra på att dessa experiment i slutändan kommer att leda till en ökad förståelse för hur den mänskliga hjärnan fungerar och bidra till utvecklingen av nya behandlingsmetoder för hjärnans sjukdomar.

Text: JOHAN JAKOBSSON, professor vid Lunds universitet
Från broschyren: ”Professorsinstallation 18 oktober 2019″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.