Amelie Persson, klinisk farmaceut inom Region Skåne och forskarstuderande vid Lunds universitet, varnar för riskerna med förfalskade läkemedel.
– Den illegala marknaden är mer utbredd än vi tror, och det är inte bara verkningslösa mediciner man riskerar köpa. Vissa mediciner innehåller farliga ämnen.

En snabb googling tar oss till en hemsida där det går att beställa ett välkänt och omskrivet bantningsläkemedel. Det ser proffsigt ut, krävs inget recept, men när man börjar läsa om företaget under fliken ”Om oss” är det rena rappakaljan.

Amelie Persson är utbildad farmaceut och kartlägger i sina studier vad allmänhet och vårdpersonal känner till om förfalskade läkemedel. Hon skakar på huvudet åt hemsidan.

– Ett stort problem är att den illegala marknaden är mer utbredd än man vågar tro, säger Amelie Persson.

Riskfaktorer som kan ligga bakom att personer handlar mediciner på nätet är bland annat minskad tillgänglighet. Det kan handla om att recept krävs eller att läkemedlet inte ingår i högkostnadsskyddet – men även att det föreligger en bristsituation. En av forskargruppens studier har visat att risken ökar om patienten upplever att vården inte lyssnar på patienten. Men oavsett vad som ligger bakom köpet, så är innehållet i de medicinerna vi beställer från icke seriösa näthandlare inte alltid det vi tror vi beställt.

– Det är inte bara risken att få i sig något giftigt eller skadligt som man utsätter sig för, det kan också vara så att man tror sig ta läkemedel som egentligen är verkningslösa.

Amelie Persson nämner att man upptäckt cancerläkemedel som endast innehöll paracetamol, smärtstillande som innehöll en mycket potentare, alltså kraftfullare, opioid än vad innehållsförteckningen specificerade och antibiotika som såldes efter utgånget hållbarhetsdatum.

Många läkemedelssidor är illegala

Marknaden för förfalskade läkemedel är inte ny. Problemet är utbrett i låg- och medelinkomstländer. Vanligast är förfalskningar inom malarialäkemedel och antibiotika, enligt Världshälsoorganisationen WHO. Men det finns rapporter om förfalskningar när det gäller i princip alla läkemedelsgrupper.

– Hade vi fått gå ned i en skum källarlokal och handla skulle nog de flesta låta bli. Men på nätet ser det proffsigt ut, det är smidigt och anonymt. En utmaning är att det saknas internationell lagstiftning, det är svårt att bli fälld för brottet – och blir man det är straffen låga, säger Amelie Persson.

Över 90 procent av alla sidor som säljer läkemedel är illegala. Det är med andra ord lätt att hamna fel om man inte är uppmärksam. De svenska apotekskedjorna har lagt ned mycket resurser på att säkra att de har säkra och effektiva läkemedel av god kvalitet.

– I de legala leden har inga förfalskningar upptäckts. Där kan man handla tryggt.

Symbol visar vägen

Trots omfattande ansträngningar från apotek och myndighet finns det fortfarande en växande risk att vi köper förfalskade läkemedel på nätet. Den fria rörligheten av varor inom EU försvårar för tullen.

Men hur vet man då att det apotek eller företag som säljer mediciner på nätet är seriöst? Amelie Persson tar fram datorn och surfar in på ett känt svenskt apoteksbolag. I ena marginalen finns en symbol (se faktaruta) som det går att klicka på. Då tas man till Läkemedelsverket. Därifrån kan man sedan klicka på en ny länk – och så kommer man till det godkända nätapotekets hemsida.

– Det är smidigt att handla på nätet och inget vi avråder från, men se till att du identifierar att det är ett godkänt apotek. Leta efter loggan och klicka på den innan du beställer, är Amelie Perssons råd.

Var tionde kan tänka sig strunta i recept

Men det är inte alltid så att vi luras till att köpa förfalskade läkemedel. Tidigare forskning som letts av Susanne Lundin, professor i etnologi vid Lunds universitet, har visat att 11 procent av alla som tillfrågades kunde tänka sig att köpa receptbelagda läkemedel utan att ha recept. Amelie Persson har undersökt kännedomen hos farmaceuter när det gäller förfalskade läkemedel och det visar sig att apoteksanställda uppger att de behöver mer kunskap om förfalskade läkemedel för att kunna ge råd och stöd till allmänheten i frågor om säkra och lagliga digitala läkemedelssajter.

Inom EU har man tagit fram ett system för att minska tillgången till och marknaden av förfalskade mediciner. Varenda receptbelagd ask har en unik QR-kod, eller så kallad 2D-kod. När industrin lämnar ifrån sig asken kan produkten följas med hjälp av koden och farmaceuten på apoteket är sista ledet i skannings-processen.

Svensk läkemedelsdistribution förvånar

Förr gjordes vanligtvis allting kring ett läkemedel i ett och samma land; molekylen, tabletten och asken. Idag vill inga företag samla på sig stora lager. Därför görs ofta den kemiska substansen i ett land, tabletten kan tillverkas i ett annat – och i ett tredje land tillverkas burken som medicinen förvaras i.

– Den här uppdelningen har gjort det svårare att överblicka produktions- och distributionsledet samtidigt som uteblivna lager ökar risken för att läkemedelsbrister uppstår. Det är en av anledningarna till att svenskar som använder läkemedel regelbundet uppmanas att ha en månads extra förbrukning hemma av sin medicin.

För Sveriges läkemedelsdistribution skiljer sig från de flesta andra länders.

– Det finns i stort sett bara två distributörer som levererar till apoteken. Det är först när apoteken beställer varorna från dem som läkemedlen ägs av den svenska marknaden. I andra länder finns ofta många grossister, förklarar Amelie Persson.

Det är också därför vi på apotek i Sverige kan få reda på att medicinen är restnoterad. Det innebär ofta att den finns på andra apotek i Sverige, men inte just på det de för tillfället besöker.

– Det går att söka på hemsidan FASS.se innan för att se var medicinen finns, så man slipper åka runt.

Medicinens väktare

Under senare tid har media uppmärksammat brist på tillgången till diabetesmedicin, som även används som bantningsmedel. TV-programmet Uppdrag granskning lyfte upp problemet med förfalskade läkemedel och att man via olika nätläkare kan lura till sig recept på dessa läkemedel.

Amelie Persson menar att farmaceuter och vårdpersonal kan göra nytta genom att ta en aktivare roll i hur patienterna informeras och involveras i besluten om läkemedlen.

– Om patienten inte kan få medicinen på grund av brist så kan vi förklara att vi behöver prioritera en annan patientgrupp med större behov. Om läkaren inte vill förskriva exempelvis Ozempic till en patient, motivera varför. Alternativa behandlingar kan erbjudas eller så kan vi förklara för patienten att just detta läkemedel är olämpligt för hen av en eller annan anledning.

Text: TOVE SMEDS

Artikeln är tidigare publicerad av Lunds universitet

 

Lyssna också gärna på podden På säkra sidan – om förfalskade läkemedel

En podd från Region Skåne med bland annat Amelie Persson