För första gången har forskare kopplat specifika defekter i spermier till graviditetskomplikationer och negativ effekt på barnets hälsa. Studien från Lunds universitet visar att DNA-skador på pappans spermier fördubblar risken för havandeskapsförgiftning för kvinnor som blivit gravida genom IVF. Dessutom ökar risken för barnet att födas för tidigt.
Ungefär 20–30 procent av alla barn som föds med hjälp av provrörsbefruktning har fäder med skadade DNA i spermierna, vilket visar sig genom förhöjda nivåer av så kallad DNA-fragmentering. DNA-fragmenteringsindex (DFI) är ett mått på mängden brott i DNA:t och används för att ge viktig information om manlig fertilitet. Spermier med DNA-skador kan fortfarande vara fertila, men chanserna till befruktning är mindre och om andelen DNA-skador överstiger 30 procent, är möjligheten till naturlig befruktning nära noll.
Även om dagens provrörstekniker innebär att män med högt DFI kan bli fäder, har det fram till nu funnits mycket liten kunskap om hur DNA-fragmentering påverkar graviditeten och barnens hälsa. Det har varit svårt att bedriva forskning eftersom DFI-måttet inte ingår i de standardmätningar som idag tas på Sveriges fertilitetskliniker. Det krävs också en stor studiepopulation samt tillgång till nationella, medicinska register.
Skadat spermie-DNA ökar risken
– Eftersom hälften av moderkakans DNA kommer från pappan och moderkakans utveckling och funktion spelar en central roll vid preeklampsi, ville vi undersöka om en hög procent av DNA-skador i spermierna påverkade utfallet av havandeskapsförgiftningar, säger Aleksander Giwercman.
Han är professor i reproduktionsmedicin vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och en av forskare bakom ReproUnion (se fakta). Aleksander Giwercman har också lett forskningsstudien som inkluderade 1660 barn som blivit till genom IVF och ICSI (se fakta) vid Reproduktionsmedicinskt Centrum i Malmö under perioden 2007–2018*. Resultatet visade att ett DFI-mått på över 20 procent hos de 841 par som genomgick IVF fördubblade risken för att kvinnan skulle drabbas av preeklampsi (10,5 procent) och dessutom ökade risken för prematur födsel. I den IVF-grupp som hade ett DFI under 20 procent var det 4,8 procents risk för preeklampsi, vilket är jämförbart med de graviditeter som sker på naturlig väg. För par som genomgick ICSI fanns ingen association till preeklampsi.
– Idag utförs analys av DFI endast på vissa fertilitetskliniker i Sverige, men vi tycker att analysen borde införas som standard på alla kliniker. Det kan ge par svar på varför de inte blir gravida och kan påverka den metod som man väljer för den assisterade befruktningen. Dessutom visar våra nya resultat att analysen kan användas till att identifiera högriskgraviditeter, säger Aleksander Giwercman.
Pappans generella hälsa viktig
Det som ytterligare gör fyndet intressant är att hög DNA-fragmentering i spermier är ett tillstånd som hänger ihop med pappans generella hälsa och som potentiellt kan behandlas. De flesta DNA-skador uppstår av oxidativ stress, som innebär att det finns en obalans mellan skadliga molekyler och de antioxidanter som skyddar cellerna. Andra faktorer som ökar DNA-fragmenteringen är bland annat mannens ålder, rökning, övervikt och infektioner.
– Nästa steg är att identifiera vilken grupp av män har bäst effekt av metoder för att förhindra och behandla brott på spermie-DNA, samt att testa dessa metoder som förebyggande av graviditetskomplikationer, avslutar Amelie Stenqvist.
Länk till vetenskaplig artikel: ”High sperm deoxyribonucleic acid fragmentation index is associated with an increased risk of preeclampsia following assisted reproduction treatment”
Text: ÅSA HANSDOTTER
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet