Symtomen vid sepsis är lätta att blanda ihop med sådana man har vid mindre allvarliga sjukdomar. Därför söker forskare nu efter biomarkörer, som kan ge säkrare ledtrådar än vad som finns idag.
För att vården ska upptäcka om en patient har sepsis finns idag olika diagnoskriterier. Ändå är det ibland svårt att avgöra om patienten som ringer sjukvårdsrådgivningen, 1177, eller kommer in akut, har drabbats av sepsis.
Symtom kan förväxlas
– Särskilt under influensaperioder är det en utmaning. En del personer som utvecklar sepsis får bara illamående och kräkningar i början, förklarar Cecilia Rydén, docent och överläkare inom infektionssjukdomar vid Helsingborgs lasarett.
Därför studerar hon och hennes forskarkollegor vid Lunds universitet olika signalämnen i blodet, så kallade biomarkörer, som kan ge ett säkrare underlag till vårdpersonal när de ska avgöra om någon har, eller inte har, sepsis.
– Genom att mäta insulinnivåerna kan läkare avgöra blodsockret och därmed upptäcka och behandla diabetes. På liknande sätt vill vi identifiera en markör som kan användas för att ställa sepsisdiagnos, säger Cecilia Rydén.
Tillsammans med Jon Olinder, infektionsläkare vid Helsingborgs lasarett och doktorand vid Lunds universitet, har Cecilia Rydén framför allt intresserat sig för markörer som har med kroppens järnmetabolism att göra. Järnomsättningen i kroppen påverkas nämligen vid en infektion eller en inflammation, något som går att läsa av genom att mäta molekylen hepcidin, som reglerar järnnivåerna i blodcirkulationen.
– Studier som andra forskare gjort på patienter med lunginflammation har visat att det finns en intressant dynamik i hur hepcidin förändrar sig under förloppet av en infektion, säger Jon Olinder.
Markör som följer behandlingen
För även om det är bra om biomarkören signalerar att det finns en pågående sepsis, vore det önskvärt om den också hade en dynamik. Med det menas att koncentrationen av biomarkören ska ändras i relation till hur sjukdomen utvecklas. Tänk dig att du hos läkaren får lämna blod som visar snabbsänkan, CRP, för att avgöra om du har en bakteriell infektion. När infektionen går ned vore det fint om snabbsänkan också sänktes snabbt, särskilt när det gäller sepsis. Men det gör den inte. Snabbsänkan är – namnet till trots – för seg. En markör med god dynamik kan, förutom att hjälpa till att ställa diagnos, även användas för att se om behandlingen som sätts in ger resultat.
I en mindre studie med femton patienter undersökte Jon och Cecilia dynamiken hos den aktuella markören hepcidin. Studien är inte ännu publicerad, men forskarna såg att dynamiken hos hepcidinet var bra.
– Markören svarade snabbt. När patienterna kom in till sjukhuset och inkluderades i studien hade de höga nivåer av hepcidin. Vi följde dem under sju dygn och kunde redan efter 24 timmar se att hepcidinet började sjunka efter insatt medicinsk behandling. Dessa preliminärt positiva fynd har lett till att vi nu kommer att genomföra en större studie med målet att inkludera 150 patienter, säger Jon Olinder.
Utöver hepcidinet kommer forskarna att undersöka hur andra biomarkörer, som till exempel HBP (läs mer här), fungerar. Det är en markör som framför allt är bra för att förutsäga om någon har sepsis.
– En biomarkör med bra dynamik kan även hjälpa ansvarig vårdgivare att avgöra när antibiotikabehandling kan avslutas. Det är viktigt med tanke på att vi vill motverka antibiotikaresistensutveckling, säger Jon Olinder.
Text: TOVE SMEDS
