Dofter ger starka minnen. Och att använda luktsinnet tränar hjärnan. Nu ska forskare utveckla datorspel med doftprogram för att motverka demens. Interaktionsdesigner Simon Niedenthal på Malmö högskola deltar i det nya forskningsprojektet.

De allra flesta med luktnedsättning får inte demens. Vänder man på det har däremot demenspatienter nästan alltid en luktnedsättning. För att förhindra demens måste hjärnan motionera.
– Hjärnan är formbar och kan förändras genom nya intryck. Mentala förmågor som inlärning och uppmärksamhet kan bli bättre om de tränas, säger Jonas Olofsson, docent i psykologi vid Stockholms universitet.

Ett bra sätt att träna hjärnan är att spela datorspel.
– Spel är belönande. Genom att göra arbetsminnesträning roligare hoppas vi stimulera hjärnan, säger Jonas Olofsson.

Spel som tränar luktsinnet

Nu vill forskare undersöka om man genom att träna upp luktsinnet kan undvika kognitiv nedsättning som Alzheimers sjukdom och demens. I forskningsprojektet ”Nosewise – a videogame platform for smellbased brain training” som leds av Jonas Olofsson, ska forskarna studera hur videospel med doft kan påverka minnet.
– Vi föreslår spel som tränar luktsinnet, där spelaren ska lära sig och komma ihåg särskilda lukter, säger Jonas Olofsson och fortsätter.
– Luktsinne handlar inte bara om näsan utan är mer minnesdrivet än man tror. Det går att mäta hjärnfunktioner som påverkas av luktsinnet.

Luktträning kan förbättra äldres minne

Jonas Olofssons forskning visar att luktsinnet är nyckelsinnet för minnet. Om du förbättrar ditt luktminne förbättras också ditt visuella minne. Det omvända gäller inte – att förbättra det visuella minnet förbättrar inte ditt luktminne.
– Spel är ett effektivt sätt att utforska vilken betydelse luktsinnet har för minnet. Vi tror att regelbunden luktträning kan förbättra äldre människors minne, och hjälpa barn att lära sig acceptera ny och okänd mat, säger Simon Niedenthal.
– Luktträning genom spel kan få en stor betydelse för hälsofrågor och för sjukdomar som demens, fortsätter han.

Doft ska förbättra spelprestationen

Simon Niedenthal forskar om spel.Simon Niedenthal är interaktionsdesigner vid Malmö högskola och forskar om digitala spel och hur våra sinnen upplever spel och spelande. I spelen skapas olika sinnesintryck, både visuella och ljudmässiga. Frågan är hur man kan få in lukt här? Mycket av utvecklingen inom tv-spelsbranschen handlar i dag om att få in lukter och då skapa en stämning. Men forskarnas tanke är mer storslagen än så.
– Doften ska förbättra spelprestationen och ta en central plats, inte bara vara något som stödjer det visuella eller andra spelelement, säger Simon Niedenthal.

Lukt har för det mesta använts i underhållningsbranschen, men aldrig tagit fart i spelbranschen eftersom det har varit oklart om det förstärker upplevelsen. Luktinteraktion och spel har väntat på den där grymma appen menar Simon Niedenthal.
Vad tycker spelare om att man lägger till dofter i spel?
– Det finns ingen bred känd eller kommersiell kringutrustning som lägger till dofter till spel. Så för det mesta tänker inte spelare på lukt när man spelar.

Så skapar man doft i spel

Det finns flera sätt att skapa doft kopplade till en digital utrustning. Ofta brukar man använda sig av luktkemikalier i flytande eller kristallform. Lukten sprids ibland med hjälp av små fläktar.
– Min främsta utmaning som interaktionsdesigner är att kontrollera rummet där doften ska upplevas. Luft är svårt att kontrollera, molekyler i luften försvinner eller stannar kvar. Det är svårt att leverera doft till en särskild plats och att få bort den när man inte längre behöver den, säger Simon Niedenthal.

Forskningsprojekt ska pågå i fyra år

Ett steg på vägen mot slutmålet dataspelet är en analog och handfast produkt, ett ”doft-memory”. 24 plåtburkar med 12 olika tedofter ska paras ihop. Försökspersonerna lånar hem spelet, använder det en gång om dagen och blir ganska snabbt bättre på dofterna.
– Vårt mål är att skapa vår egen utrustning i projektet som kan leverera 8-10 olika dofter. Vi hoppas att utrustningen blir tillräckligt billig för att tillverka några kopior, säger Simon Niedenthal.

Text: LOTTA ORBAN

Artikeln är tidigare publicerad på Malmö Högskolas hemsida.