­ – Det finns alltid en risk med vaccin. Men de som tog de största riskerna var de tusentals

personer som deltog i fas ett och fas två i vaccinstudierna – inte du och jag, säger Farshid Jalalvand, forskare inom bakteriologi och vaccinutveckling vid Lunds universitet och mikrobiolog vid Labmedicin, Region Skåne.

När det plötsligt började dyka upp ovanligt många fall av lunginflammation i Kina i början av 2020 så påminde patienternas symtom om de två tidigare dödliga coronavirus som upptäckts – SARS-CoV och MERS-CoV. Både sjukdomarna sars och mers, som upptäcktes i Kina 2002 respektive i Saudiarabien 2012, kunde ha blivit pandemier. Men då lyckades man stävja smittan så pass så att de inte spred sig över världen.

­ – När man hejdat utbrotten fortsatte det att forskas mycket på sars och mers i labben, säger han.

Trots det blev det inga färdiga vaccin. Men man hade lyckats identifiera spike-proteinet, de klubbliknande strukturer som sticker ut på coronavirus och med vars hjälp viruset fäster vid våra celler – och det var viktig kunskap när covid-19 kom.

 

 

 

Stora ekonomiska incitament drev på

Covid-19 spreds snabbt mellan kontinenter och länder och snart stod det klart att detta var den värsta pandemin mänskligheten upplevt sedan spanska sjukan. Men forskning och ny teknik gjorde människan till en mycket svårare motståndare för virus 2020 än ett sekel tidigare. Forskare världen över kämpade för att snabbt lära sig förstå hur viruset fungerade. En kapplöpning utbröt mellan de stora läkemedelsbolagen för att skapa nya vaccin.

– Till exempel Pfizer släppte allt de hade för händer och arbetade i skift dygnet runt.

Det fanns starka ekonomiska incitament för läkemedelsbolag att satsa allt på ett kort. Myndigheter och stater bidrog med stora pengar och olika slags garantier samtidigt som den möjliga marknaden var hela jordens befolkning.

– Men det var en chanstagning även för företagen. Några av världens största medicinföretag som försökte utveckla vaccin kraschade. Så det gick inte bra för alla.

 

Biologisk tur sparade tid

Den tidigare forskningen på sars och mers hade lärt oss hur spike-proteinet fungerade i de tidigare coronavirusen. Men ingen kunde vara säker på om det skulle stimulera immunförsvaret tillräckligt  när det skickades in i kroppen i liten dos via vaccin vid SARS-CoV2, viruset som orsakade covid-19.

­­ – Vi har haft biologisk tur att det gick så snabbt, det måste vi komma ihåg. Det har varit mycket svårare att utveckla vaccin mot vissa andra virus, säger Farshid Jalalvand.

Nu visade det sig att proteinet stimulerade antikroppsbildningen tillräckligt – och var säkert. Hade spike-proteinet istället visat sig likna något protein som redan fanns i kroppen så hade vaccinet blivit obrukbart, för då hade vaccinet kunnat leda till att människor utvecklade en autoimmun sjukdom.

–  ­Men det gav inga allvarliga biverkningar och det skapade tillräckligt många antikroppar för att fungera effektivt. Det var också tur…

 

mRNA  ­- vaccin som gör klart sig själv inne i kroppen

Redan i januari 2020 hade man kartlagt och publicerat den genetiska koden för SARS-CoV-2, viruset som orsakar covid-19.

– Det var den enkla biten. Det är inte så svårt att sekvensera ett virus arvsmassa med modern teknik.

­Läkemedelsföretaget Moderna som var snabbast presenterade en vaccinkandidat som kunde börja testas på människor redan två månader senare. Det berodde på att Moderna var ett av flera stora företag som de senaste åren satsat hårt på att optimera sin mRNA-teknik i

vaccinutveckling. De var helt enkelt redo. Den förfinade mRNA-tekniken blev ytterligare en viktig pusselbit i den rekordsnabba framgångssagan med coronavaccinen.

– mRNA-vaccin är så fiffigt, för vaccinet gör klart sig själv inne i kroppen och då kan man hoppa över flera steg. Om vi inte haft de här nya teknikerna på plats kunde det tagit längre tid att få fram vaccin, sägare Farshid Jalalvand.

När man använder mRNA-tekniken så kan man säga att vaccinet smugglar in konstruktionsritningar över viruset i cellerna. Väl där inne tar vårt eget maskineri över och börjar producera exakt rätt  spike-proteiner som vårt immunförsvar sedan lär sig att känna igen.  På det sättet skapas ett minne. Om viruset senare dyker upp är immunförsvaret redo att slåss mot det.

– Fördelen med den nya tekniken är att det är superenkelt att göra en uppdaterad variant av vaccinet om viruset muterar, säger Farshid Jalalvand.

 

Faserna överlappade varandra när vaccin provades ut

Alla vaccin fungerar så att de sätter igång immunförsvaret. Det är aldrig helt riskfritt. Eftersom det redan fanns mycket kunskap om coronavirus fanns det redan en grund att stå på.

­– Forskarna kunde börja direkt med djurstudier.

Därefter måste vaccinet genomgå tre faser då vaccinet provas på människor. I den första fasen handlar det om en liten grupp, vanligtvis mellan tio och hundra friska personer som sedan följs noga under ett par månader. Främsta syftet är att kontrollera säkerheten. Men under coronapandemin började man med fas två redan efter ett par veckor med fas ett, när man sett att den första gruppen inte drabbats av svåra biverkningar.

–Tidslinjen komprimerades genom att faserna fick överlappa varandra.

Grupperna med försökspersoner var dessutom större än vanligt.

­– De människor som deltog i fas ett och fas två tog riskerna, inte vi som sedan blev slutkonsumenter.

I fas två skalades försöken upp till tusentals personer. Här provades även vaccinets effektivitet, för att se vilken dos och vilket tidsintervall som fungerar bäst.

– Fas tre började också i förtid och här deltog 20 000-30 000 människor per företag. Nu var riskerna mycket mindre, men riktigt ovanliga biverkningar upptäcks inte förrän i fas tre, säger han.

 

Bra forskningsstudier och stora kontrollgrupper

Och om biverkningarna är extremt sällsynta, till exempel drabbar en på 100 000 personer upptäcks inte sambandet ens i fas tre.

­– Så var fallet med Astra Zenecas vaccin där mycket få personer fått blodpropp i kombination med låga nivåer av blodplättar.

Pfizer och Moderna gjorde studier som tog hänsyn till hur olika människor påverkades av vaccinet, med hänsyn till många faktorer som sjukdomshistoria, etnicitet, kön och ålder. Traditionellt har det varit ett problem att nya läkemedel till stor del provats ut på unga friska män.

Kontrollgrupperna, som inte provade vaccinet och där en del drabbades av covid-19, var också ovanligt stora.

– Tack vare de fina breda studierna kan vi vara säkra på att effekterna av infektionen är mycket värre än biverkningarna av vaccin, säger Farshid Jalalvand.

Inte alla vaccinkandidater blev godkända. Det ryska vaccinet Sputnik har använts i flera länder, men inte godkänts av EMA, som är EUs läkemedelsmyndighet. Det beror på att de inte är villiga att lämna ut all data för granskning.

 

Framtidsdröm: att skapa ”antibiotika” mot virus

Även om vaccin gör stor nytta så menar Farshid Jalalvand att forskningen behöver satsa strategiskt på att försöka utveckla behandlingar som fungerar på flera olika virus.

– Drömmen är att få fram antivirala behandlingar som slår brett mot många olika typer av virus och som skulle fungera som bredspektrumantibiotika gör vid bakteriella infektioner, säger Farshid Jalalvand.

Kanske skulle det kunna hjälpa mänskligheten när nästa nya virus dyker upp i horisonten och en pandemi hotar.

–Det är jättesvårt att skapa, men kanske är det möjligt med hjälp av genteknik och den nya gensaxen Crispr, säger han.

TEXT: JENNY LOFTRUP