Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Dags att införa tidigare diagnos och behandling av typ 1-diabetes

2016-03-16
insulinpump
Foto: Colourbox

Det går att upptäcka typ 1-diabetes redan innan sjukdomen ger symptom. Genom en tidig upptäckt kan man förhindra svåra komplikationer vid insjuknandet. Det internationella forskarnätverket TrialNet vill därför nu införa en ny klassificering av typ 1-diabetes.

För de flesta människor verkar ett insjuknande i typ 1-diabetes komma plötsligt. Ofta resulterar det i ett besök på akutmottagningen och inläggning på avdelning, ibland även med den livshotande komplikationen diabetisk ketoacidos (syraförgiftning). Detta scenario vill nu TrialNet, en sammanslutning av världsledande forskare inom typ 1-diabetes, ändra på genom att införa en ny klassificering av typ 1-diabetes.

– Identifiering av symptomfria förstadier till typ 1-diabetes kan jämföras med identifiering av högt blodtryck som ett sätt att förutspå hjärtinfarkt och stroke. Innan det blev vanligt med behandling av högt blodtryck saknade vi ett viktigt verktyg för att förebygga hjärtsjukdomar. Idag kan vi ingripa långt innan individer upplever symptom eller betydande komplikationer. Detsamma gäller nu för typ 1-diabetes, säger TrialNets ordförande Carla Greenbaum.

Den nya klassificeringen innebär att sjukdomen delas in i tre stadier:

Stadium 1 innebär början på typ 1-diabetes när en individ testas positivt för två eller flera diabetesrelaterade autoantikroppar. Immunsystemet har då redan börjat angripa betacellerna i bukspottkörtelns Langerhanska öar.  Angreppet är ännu inte tillräckligt stort för att framkalla symptom och blodsockret är normalt.

Stadium 2 omfattar, liksom stadium 1, individer med två eller flera diabetesrelaterade autoantikroppar, men med nedsatt glukostolerans till följd av det minskade antalet betaceller. Dock ännu utan några symptom.

Vid såväl stadium 1 som 2 har risken för att insjukna i typ 1-diabetes på livstid fördubblats.

Stadium 3 är när klinisk diagnos kan ställas. Vid den här tidpunkten har individen förlorat en betydande mängd betaceller och uppvisar i allmänhet de vanliga symptomen på typ 1-diabetes såsom att kissa mycket och ofta, ökad törst, viktminskning och trötthet.

Två decenniers forskning

Den nya klassificeringen är central för förståelsen för utvecklingen av typ 1-diabetes. Den är också viktig eftersom den möjliggör en diagnos i ett tidigare skede av sjukdomen och därmed även snabbare behandling. Rekommendationerna bygger på forskningsstudier under två decennier med fler än 150 000 släktingar till personer med typ 1-diabetes.

Tidigare forskning stödjer nyttan av att diagnostisera typ 1-diabetes tidigt innan betacellsförlusten lett till stadium 3. Ju tidigare diagnosen ställs i sjukdomsprocessen, desto tidigare kan behandling inledas med resultatet att personen inte hinner få symptom på diabetes. HbA1c (ett medelvärde för blodsockernivån över längre tid), hinner aldrig stiga vilket kan ge färre långsiktiga komplikationer.

Fördröja sjukdomsförloppet

Det finns för närvarande ingen behandling av stadium 1 och 2. Personer i stadium 1 och 2 kan delta i kliniska studier som går ut på att fördröja att personen når stadium 3 genom immunförsvarsdämpande läkemedel eller  specifik immunterapi med oralt insulin. Stadium 3, då få eller inga betaceller finns kvar, kräver insulinbehandling.

TrialNet är ett internationellt forskningsprojekt vars svenska center leds av professor Åke Lernmark vid Lunds universitet.

– Målet för TrialNet är att identifiera sjukdomen i dess tidigaste skede, fördröja utvecklingen, och i slutändan förhindra att sjukdomen bryter ut. Vi tillfrågar släktingar till typ 1-diabetes patienter om de vill testas för autoantikroppar. Cirka 6-7 procent har en eller flera autoantikroppar. Dessa personer tillfrågas om de vill vara med i en klinisk prövning anpassad för respektive stadium av typ 1-diabetes. Personernas sjukdomsutveckling övervakas noggrant, säger han.

Vem kan screena sig?

Familjemedlemmar, som har en släkting med typ 1-diabetes, har en 15 gånger större risk att diagnosticeras än en person utan släkthistoria. Risken att drabbas av diabetisk ketoacidos vid ett insjuknande minskar från 30 procent till 4 procent för personer som deltar forskningsprojekt som TrialNet. Människor som har släktingar med typ 1-diabetes rekommenderas därför screening inom TrialNet.

Screening är gratis och kan utföras vid alla vårdcentraler i Sverige till de som:
• är 1 till 45 år och har ett syskon, barn eller förälder med typ 1-diabetes.
• är 1 till 20 år och har kusin, morbror, moster, farbror, faster, syskonbarn, mor/farförälder, eller halv-syskon med typ 1-diabetes.

Det rekommenderas att barn som inte testas positivt för diabetesrelaterade autoantikroppar fortsätter screenas varje år fram till 18 år.

Släktingar som deltagit i screeningen och har autoantikroppar kan vara med i en preventionsstudie. Just nu pågår en preventionsstudie där personer med insulin-autoantikroppar äter en kapsel med insulin eller placebo dagligen för att se om insulinkapseln kan förhindra eller bromsa utvecklingen av typ 1-diabetes. Under våren 2016 startar ytterligare två preventionsstudier. Nyligen startades även en uppföljningsstudie för personer som deltagit i TrialNet och som insjuknat i typ 1-diabetes. Studierna bedrivs vid Lunds universitet på Clinical Research Centre, Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Mer information: www.med.lu.se/trialnet

Text: SARA LIEDHOLM