Cancerforskningen går ständigt framåt. Oftast handlar det inte om den stora coola medicinen som förändrar livet, utan om tålmodig och uthållig forskning som till slut räddar liv. De genetiska kartorna över cancerns olika överlevnadsstrategier blir mer omfattande och innebär nya skräddarsydda behandlingsformer.

För att cancer ska kunna uppstå, krävs att cellen genomgår ett antal mutationer och samtidigt undgår kroppens genetiska kontrollanter. Nästa utmaning är att lura immunförsvaret. Där cancerceller växer uppstår nämligen inflammation som lockar till sig immunceller, men istället för att uppfattas som ett hot så att immuncellerna angriper cancercellerna, gör de sig osynliga för att kunna överleva.

– Genom mutationerna uppstår nya sorters tumörceller – så kallade kloner. Inom en och samma tumör kan alltså fler olika kloner existera och var och en driver på cancerutvecklingen, säger David Gisselsson Nord, professor i molekylärpatologi vid Lunds universitet och överläkare vid Klinisk genetik och patologi, Labmedicin i Region Skåne.

Genom att överleva cellgiftsbehandling på någon plats i kroppen, tränas cancerceller genom naturligt urval till att på egen hand kunna ge upphov till ett återfall. Cancercellerna vid ett sådant återfall är ofta okänsliga för många olika cellgifter, vilket är en stor utmaning för vården.

– Att ta reda på mer om hur klonerna utvecklas är därför ett viktigt led i att förbättra behandlingen.

Läs även: Så gör cancern för att bli framgångsrik

Dramatiskt ökad överlevnad sedan 1970-talet

Under senare år har man alltså insett att den genetiska variationen inom en och samma tumör är stor. Det har därför blivit uppenbart att man kan missbedöma tumörens aggressivitet om biopsin tas från endast ett ställe, vilket i sin tur kan leda till både under- och överbehandling.

Den här genetiska variationen finns även i barntumörer. David Gisselsson Nord har varit ansvarig för forskning som visar att vid återfall, är det viktigt att ta biopsier för upprepade genetiska analyser för att kunna följa cancerns utveckling över tid.

– Man kan behöva ta upprepade biopsier för att kontinuerligt kontrollera biomarkörer och ständigt modifiera behandlingen. Detta för att undvika att cancern blir resistent.

Det är dock mycket ovanligt att barn får cancer – man räknar med runt 300 fall i Sverige per år. Bara på några decennier har barncancerforskningen blivit mycket framgångsrik. På 70-talet överlevde endast 10 procent av barnen en cancerdiagnos, nu är samma siffra 80 – 90 procent. Störst är framgångarna inom barnleukemi där överlevnaden är över 90 procent.

– Det är tack vare att läkarna började behandla genetiska subtyper på skilda sätt och kombinerade cytostatikan smartare, som dödligheten i barnleukemi har sjunkit så drastiskt de senaste årtiondena. Men trots det är cancer fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige för barn mellan 1 och 14 år.

Sjukdom grundläggs redan i fosterlivet

All cancer uppstår som sagt på grund av förändringar i våra gener. Men att cancer är en genetisk sjukdom är inte detsamma som att den är ärftlig. Vuxencancer hänger ofta ihop med ålder och/eller livsstil, vilket är förklaringen till att de flesta cancerformer uppträder när vi blir äldre. Barncancer är för det mesta en genetisk slump som många gånger börjar redan i fosterlivet.

Läs även: Varför får barn cancer?

Gemensamt för de flesta barncancersjukdomar är att man idag inte har kunnat hitta någon yttre faktor som alstrar dem. Barn har av naturliga skäl inte varit utsatta för miljöfaktorer särskilt länge. De drabbas också av andra cancersjukdomar än vuxna och de vanligaste formerna utöver leukemi, är hjärntumörer och lymfkörtelcancer.

– Även om man idag lyckas bota väldigt många barn, så betalar individen ett högt pris med biverkningarna av behandlingen som till exempel tillväxtproblematik och fertilitetssvårigheter, som visar sig senare i livet. Därför handlar forskningen idag mycket om att kunna fastställa vilken typ av genetisk förändring som ligger bakom, så att man kan individualisera läkemedlen och endast ge den tuffa behandlingen till de som verkligen behöver.

De flesta cancerformer svarar bra på den första cellgiftsbehandlingen och majoriteten av patienterna blir friska. Men om cancern kommer tillbaka brukar behandlingen fungera sämre.

David Gisselsson Nords forskargrupp arbetar därför med att skapa genetiska kartor för att få fram information om cancerns olika utvecklingsvägar och överlevnadsstrategier. Dessa kartor underlättar också vid diagnostisering och val av behandling där de tidiga mutationerna är mest intressanta som behandlingsmål. Ett läkemedel som slår mot dessa mutationerna ökar chansen att det fungerar mot alla cellerna i en tumör – oavsett vilka sena mutationer som de har samlat på sig.

– Det är viktigt att komma ihåg att den framgång som vi har haft genom åren, beror på att vi hela tiden testar oss fram. Det är små steg framåt och ibland något tillbaka. Forskning handlar alltså oftast inte om den här stora coola medicinen som förändrar livet, utan det är ett tålmodigt experimenterande och en stor uthållighet som till slut räddar liv, avslutar David Gisselsson Nord.

Läs även: Barncancer: sjukdom som lämnar spår

Text: ÅSA HANSDOTTER

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet