Nu har det kommit en rykande färsk tidning från Vetenskap & hälsa. Den handlar om hjärtat och sömnen.
Tre veckor efter att spermien tagit sig in i ägget börjar hjärtat att slå. Det växer till en tvärstrimmig och pulserande muskel, stor som en knuten hand. Människohjärtat är fantastiskt hållbart och pumpar oförtröttligt blodet runt i kroppens kretslopp. En människa har ungefär 2,5 miljarder hjärtslag till sitt förfogande. Men hur hållbart hjärtat än är så åldras det, kärlen blir stelare, blodfetter samlas och hotar att proppa igen kärl. Olika hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, men många skulle kunna leva längre och friskare om vi tog bättre hand om vårt hjärta.
I tidningens tema om hjärtat får du läsa om hur man kan göra just det, en vana i taget. Du möter också forskare som sökt svar på hur kvinnliga hjärtinfarkter skiljer sig ifrån mäns. Vi berättar om att god rehabilitering efter en infarkt kräver att den anpassas efter människan. Don efter person alltså, samtidigt som träning i grupp visat sig vara mer effektivt än eget träningsprogram. Du kan också läsa om framtida möjliga behandlingar – där ett enkelt blodprov kan visa vad just du behöver äta för hälsans skull. En god sömn är en annan friskfaktor för hjärtat. Detta tar oss till tidningens andra tema: sömnen.
Sömnen kan ses som en superkraft – sover vi gott och tillräckligt mycket så fungerar minne, koncentration och kreativitet bättre. Stresshormonerna sänks och vi blir gladare och lugnare. I längden förmodligen även smalare, eftersom hungerkänslor dämpas och vi orkar röra på oss mer. I tidningen får du läsa om sömnens olika faser och varför är kroppen egentligen förlamad när vi drömmer?
Vi möter också forskare som berättar om det relativt nyupptäckta glymfatiska systemet, hjärnans eget tvättprogram, som drar igång när vi sover för att skölja hjärnan ren. Vi skriver också om ungdomars sömnbrist och tipsar om hur föräldrar kan hjälpa tonåringen i säng.
För trots sömnens alla fantastiska läkande egenskaper så finns det många som sover för lite, på grund av dåliga vanor, oro som gör det svårt att sova eller sömnstörningar. Och så träffar vi läkaren som behandlar dem vars liv har kraschat på grund av narkolepsi, sönderhackad och för ytlig sömn eller förskjuten dygnsrytm. De allra flesta kan numera få god hjälp.
Vi på redaktionen önskar god läsning och hoppas att det finns något för alla i tidningen som stimulerar hjärncellerna och inspirerar till nya insikter. För den vetgirige finns det alltid mer att läsa om forskning och hälsa på vetenskaphalsa.se
Jenny Loftrup, redaktör
Innehållsförteckning och länkar till samtliga artiklar i det senaste numret
