Med ett enkelt blodprov och några snabba minnestester kan Alzheimers sjukdom diagnostiseras – med samma träffsäkerhet som mer avancerade metoder. Nu ser forskarna bakom det diagnostiska verktyget fram emot att det börjar användas på vårdcentralerna.
– Om allt faller väl ut kan vi vara där om redan två till tre år, säger Oskar Hansson, överläkare inom neurologi på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet.
Det är snart två år sedan Oskar Hansson och hans forskarkollegor presenterade sitt stora genombrott inom alzheimer-diagnostiken: med ett blodprov, minnestest och en speciell algoritm kan man med nästan 90 procents säkerhet avgöra om en individ kommer att utveckla Alzheimers sjukdom eller inte inom fyra år.
Forskningsresultatet betraktas som en revolution – inte minst med tanke på hur många som söker vård för lättare minnesbesvär och får fel diagnos, eller ingen
diagnos alls. Inom primärvården tror man att det rör sig om mellan 50 och 70 procent som är fel- eller underdiagnostiserade.
– Problemet är att det inte är så lätt att ställa diagnosen Alzheimers sjukdom när det handlar om minnessvårigheter. Det kan vara flera andra faktorer som orsakar minnessvårigheterna – till exempel sömnbrist, depression, läkemedel eller alkohol. Med blodprovet får allmänläkare större möjligheter att ställa bättre diagnoser, säger Oskar Hansson.
Dyrt och komplicerat idag
Dagens sätt att diagnostisera inom primärvården går framför allt ut på att titta på patientens sjukdomshistoria och göra en bedömning av de kognitiva funktionerna genom olika tester av till exempel minnet och språket. Inom specialistmottagningar för minnessjukdomar finns mer avancerade metoder: här kan man ställa diagnos antingen genom att ta ett ryggvätskeprov eller genom att skanna patienten med så kallad PET-kamera. Metoderna är träffsäkra men dyra och komplicerade.
– Dessutom får hälften av de som insjuknar i Alzheimers sjukdom aldrig träffa en specialist. Det är därför så viktigt att utveckla ett sätt att förbättra diagnostiken redan i primärvården. Ju tidigare diagnos desto tidigare kan man sätta in symtomlindrande läkemedel.
Mäter proteinet tau
Blodprovet som Oskar Hansson och hans kollegor utvecklat mäter proteinet tau i blodet. Detta proteinvärde är ungefär sju gånger högre hos en person med Alzheimers sjukdom än hos kontrollgruppen. Blodprovet kombineras med några olika minnestester och de sammanlagda resultaten gör att det går att förutse Alzheimers sjukdom.
Men trots att blodprovet anses förändra alzheimerdiagnostiken i grunden, finns det ännu inte tillgängligt inom primärvården. För att det ska ske behöver två viktiga pusselbitar falla på plats: dels ett lyckat resultat från en pågående studie på 25 vårdcentraler i Region Skåne, där man utför kognitionstester och tar blodprov för att mäta mängden av tau. Än så länge ser data från studien lovande ut.
– Den andra pusselbiten är ett samarbete med Sahlgrenska universitetssjukhuset, som har ett laboratorium där man till hösten kommer att kunna börja förse primärvården med ett test som mäter tau. Under en period kommer vi att testa att diagnostisera patienter både med blodprovet och ryggvätskeprov eller PET-kamera. Om vi får samma resultat oavsett metod, kan blodprovet börja användas brett inom primärvården, säger Oskar Hansson.
Ingen screeningmetod
Om båda studierna visar sig framgångsrika, tror Oskar Hansson att blodprovet kan börja användas rutinmässigt i primärvården om två till tre år. Men det finns en farhåga – att det leder till en överdiagnostisering av Alzheimers sjukdom.
– Det är viktigt att det inte börjar användas som en screeningmetod där man testar var och varannan patient, utan att det finns en sjukdomsbild i botten där minnessvårigheterna har börjat orsaka problem i vardagen. Det är då blodprovet gör nytta, eftersom man då kan sätta in symtomlindrande mediciner så fort det bara går.
Text: REBECKA SJÖBERG
